Omoralens väktare (II)

Ryktena om fastighetsskattens avskaffande tycks högst överdrivna. Ändå väckte de en hel del reaktioner på ledarsidorna. DN tyckte att det var konstigt att prioritera just fastighetsskatten. SvD svarade att det finns moraliska värden högre än statsnyttan, och att räknenissar minsann inte har monopol på sanningen. Det har de såklart rätt i. Men det är ändå svårt att hävda att det här är den mest principfasta reform världen skådat (hur mycket villaägare än må gilla den).

Nu har SvD en klar poäng i att allt inte handlar om statsnytta (något DN i och för sig inte heller hävdade). Fastigheter må vara praktiska, effektiva och bra att beskatta. Särskilt om man vill få folk i arbete. Som Johan Schück - som kyligt och klokt analyserar förslaget i dagens DN - påpekat hade många av skattens privatekonomiska problem också redan begränsats bort. Men det går inte att komma undan att det finns något väldigt olustigt med att beskatta folk bara för att de har tillgångar. Inte för att de tjänar pengar, utan för att de äger något. Även om jag inte skulle gå så långt som Thomas Gür, och kalla fastighetsskattens vänner för omoralens väktare [pdf], finns det mycket som talar mot skatt på egendom. Som Göran Hägglund sade (bland annat i Kristdemokraten):

- Fastighetsskatten är en orättfärdig skatt eftersom det är en skatt på fiktiva värden, på en tillgång många inte har för avsikt att realisera.

Nu går det att tänka sig en skatt utformad som en schablonavkastning (snarare än innehav av huset), men det är inte frågan här. För ur principiell synvinkel är det ganska svårt att se skillnaden mellan fastighetsskatten och den kommunala avgiften.

Eller, är det verkligen är en avgift? I SVT Argument 3/4 [wmv] talade Mats Odell (kd) om att avgiften svarade mot kommunernas kostnader för service till fastigheterna. Det låter som en bra och legitimitetsskapande kompromiss. Fastighetsägaren betalar för service de inte kan vara utan. Men av pressmeddelanden och medierapporter att döma är "avgiften" ett rent tillskott till kommunkassorna. Utformas det så är det - per definition [pdf] - inte någon avgift för kommuninvånaren, utan en skatt på hennes ägande. Omoralen vaktas girigt.

Om det är någon tröst, är det ganska vanligt att med lokala fastighetsskatter (liksom med skatteformen överhuvudtaget - se OECD:s diagram och policyrekommendationer [pdf]). Council tax står exempelvis bakom mycket av den kommunala servicen i Storbritannien. Där har kommunerna dock makten att sätta skattesatserna själva. I det föreslagna systemet gäller samma avgiftsnivå för Kista som för Jokkmokk (med befolkning mindre än Vadstenas och yta större än Stockholms, Uppsala och Gotlands län). I Sverige utformas systemet dessutom så att 60% av fastighetsägarna slår i taket och får betala 4500kr per hus oavsett värde. Det är lite högre än kristdemokraternas tidigare förslag (2800kr/hus oavsett värde), men återuppväcker framförallt frågan om det här ur principiell synvinkel inte försöker vara en poll tax snarare än en fastighetsskatt.

Gör det reformen dålig? Inte nödvändigtvis. Det blir lättare för hushållen att förutsäga sin skatt, och man samlar ihop ansvaret för stadsplanering med intäkterna från fastighetsskatten. För att ta några exempel. Men det är inte omöjligt att, helt legitimt, vilja prioritera jobbskatterna eller minskade inlåsningseffekter. Innan man slår på den stora principtrumman bör man minnas att alternativet till fastighetsskatten faktiskt var en annan fastighetsskatt, ytterligare något ondskefullt som inte tas ut efter bärkraftsprincipen.

-------
Andra bloggar om: politik, fastighetsskatten, skatter, beskattningsprinciper
Pingat på intressant.se

Är det verkligen nödvändigt med manteln?

10 år med GM-grödor

Hos SLU:s forskarblogg hittar man länkar till en genomgång av effekter av GMO i jordbruket som verkar intressant. Två ekonomer har gjort en litteraturstudie av ekonomiska och ekologiska effekter av några grödor - främst soja, majs, canola och bomull - och kommit fram till en del iögonfallande resultat. Vinsterna har varit stora (om än inte i jämförelse med vad som varit möjligt), och har dessutom ofta kommit bönder i utvecklade länder till del. Studiens abstract (med mina markeringar):

Genetically modified (GM) crops have now been grown commercially on a substantial scale for ten years. This paper assesses the impact this technology is having on global agriculture from both economic and environmental perspectives. It examines specific global economic impacts on farm income and environmental impacts of the technology with respect to pesticide usage and greenhouse gas emissions for each of the countries where GM crops have been grown since 1996. The analysis shows that there have been substantial net economic benefits at the farm level amounting to $5 billion in 2005 and $27 billion for the ten year period. The technology has reduced pesticide spraying by 224 million kg (equivalent to about 40% of the annual volume of pesticide active ingredient applied to arable crops in the European Union) and as a result, decreased the environmental impact associated with pesticide use by more than 15%. GM technology has also significantly reduced the release of greenhouse gas emissions from agriculture, which, in 2005, was equivalent to removing 4 million cars from the roads.

Man ska nog ta sådana exakta siffror med en nypa salt. Författarna lägger i princip ett antal fallstudier av olika grödor bredvid varandra, och hur dessas felmarginaler (eller forskningsområdet) ser ut är svårt för mig att säga. Det är inte heller så självklart att man ska försöka analysera konceptet "GM-grödor". Men det som blir tydligt med dessa exempel är att det inte bara finns en framtida potential för att föda jordens befolkning på ett mer effektivt sätt. En hel del av de teknologiska framstegen (och då räknar jag inte in traditionell växtförädling) har - ganska oannonserat - redan kommit mänskligheten till godo de senaste tio åren. Då också på det rent miljömässiga planet. Undrar hur mycket bättre det kunnat bli om det varit mer fokuserade debatter på den europeiska marknaden.

---
Andra bloggar om: politik, gmo, jordbruk, genmodifiering.
Pingat på intressant.se

Stoppa framtiden! Franska protester mot 2007

Småtypiskt, och just därför så briljant. I Frankrike tog folk till gatorna i satiriska protester mot det nya året. Gruppen Fonacon lyckades enligt egen utsago samla över 300 mindre allvarliga demonstranter i kampen mot tidens gång. BBC rapporterar:

Parodying the French readiness to say "non", the demonstrators in the western city of Nantes waved banners reading: "No to 2007" and "Now is better!"

The marchers called on governments and the UN to stop time's "mad race" and declare a moratorium on the future.

Det saknas inte heller argument mot framtiden. Som en maskerad talesman sade vid en presskonferens i december:

"It is about time that the passage of time ended," said one of the hooded organisers. "We are fed up with getting older. Why should we follow the fashion? The planet is getting older and warmer. Not us. Stop this mad race towards death."

Den som inte instämmer, önskas - lite försenat - ett gott nytt år.