Ansvarsfrihet beviljad?

DEMOKRATI Hela 96% röstade ja till att behålla Vrinnevisjukhuset i Norrköping, och ändå väljer landstinget att flytta delar av vårdapparaten från sjukhuset. Det innebär att de "struntar i folkviljan", menar TT i en närmast parodisk artikel.

Kanske ligger det något i att politikerna struntar i den direkta folkviljan. Men är det fel i detta fall? Samma landsting som gjort sig rikskänt genom besparingsåtgärder som prioriteringslistor, fann sig nu sittandes med ett resultat som sade att 96% av folket i en del av sitt område ville ha kvar just sitt sjukhus. Var pengarna ska tas, hade de inget svar på. Vems fel det var om ett styre störts av folkomröstningsresultaten, sade de inget om. Inga budgetar, inget ansvar, men en ack så tilltalande möjlighet att rösta ja till sjukvården.

Det är folkomröstningens ständiga problem i en representativ demokrati. Alla fall är inte lika extrema som detta, och vissa frågor kanske nästan är lämpade för folkomröstning. Men folkomröstningen som sådan inte bara underkänner den representativa demokratin, den skapar också svårigheter i systemet. Vem röstar inte för att få ha kvar sjukvården, om man inte behöver ta ansvar för en budget?

Det är ansvarslöst i dubbel bemärkelse.

Oförnuftiga kyrkopolitiker

ÄKTENSKAPSFÖRBUD Av rubriken "Präster protesterar mot homovigslar" att döma verkar det som om prästerna rest sig som en man mot homosexuellas möjlighet att vigas. Det har de naturligtvis inte.

Men det finns högljudda röster inom kyrkan, och få förtroendevalda tycks stå upp mot att kyrkan utestänger troende par som söker dess välsignelse. I och för sig är bara 4 av 10 medlemmar av landets stiftsstyrelser mot homovigslar, men så är det bara 3 av 10 som står upp för dem.

Vi är ju splittrade som vi är. Med det är ju inte den här frågan som är isolerad, utan då är det ju en slags tolkningsfråga som ligger i botten. Den gäller både kvinnans plats i kyrkan, och de sexuella frågorna, så jag tror inte att denna fråga endast splittrar kyrkan, säger ärkebiskop KG Hammar

Det är självklart att en sådan symbolfråga kan bli infekterad. Äktenskapet är inte bara en ritual, utan betyder något enormt för de par som verkligen vill gifta sig. Att kyrkan då ska stänga ut dem på grund av en relativt tunn tolkning av Bibeln tyder mest på allmän (och föga överraskande) konservatism. När Ekot frågar honom om det är fel att homosexuella får vigas i kyrkan, sammanfattar prästen Anders Brogren hela problemet:

Ja, det är det. Något sådant har inte förekommit förut, det är bara på sista tiden detta har diskuterats.

För att tala med dominikanermunken och medeltidsfilosofen Thomas av Aquino: Skulle de inte bara kunna lyssna på det förnuft som Gud gett dem?

Ny Axess!

TIPS Ett nytt nummer av Axess tycks komma ut snart. Som vanligt finns temaartiklarna på hemsidan.

Trevlig läsning.

Sekthögern

EXTREMISTER Små extremistpartier har en tendens att splittras. SKP delades till ett flertal grupper. ND bröt sig ur SD. Nu delar sig Nationaldemokraterna igen.

De olika turerna i partistriderna verkar inte helt sannolika - en falang tar över ett kansli, en annan tar över ett annat, folk som kuppar hit och dit.

Sekthögern tycks splittras som sektvänstern en gång gjorde. Som KPML(r):s husband Knutna nävar, i sin bokstavstroende historiedeterminism, sjöng: "Det lär oss historien".

Nattöppet, men inte 24/7

ÖPPETTIDER När klockan slår elva strömmar de brittiska pub-besökarna ut på gatorna, om man ska tro Tove Nandorfs rapport i DN Ekonomi. De gamla reglerna innebär nämligen att pubarna måste stänga så tidigt.

Alltså spyr så gott som alla utskänkningsställen ut sina kunder just klockan 23.00. Då uppstår ofta slagsmål, om taxibilar och partners. Det kräks, kissas, skriks, sluddras och gråts på trottoarer, stökas och bråkas på bussar och tunnelbanor.

Sätter man upp en tidsgräns så tidigt som 23.00 kan man inte förvänta sig annat. Nu reses krav på att tillåta längre öppettider, och det är lätt att hålla med.

Från nästa år ska engelska pubar kunna ansöka hos kommunen om utökade öppettider. Dygnet runt, om de så vill. Sju av tio pubägare vill hålla öppet längre. 16 procent dygnet runt.

Men det är skillnad mellan att ha ökade öppettider och att tillåta öppet dygnet runt. Alla problem med misshandel, fylleri, störda grannar och skadegörelse bygger tyvärr inte på att alla tvingas ut samtidigt.

Om man glömmer bort det är det lätt att förespråka 24/7- utskänkningstillstånd. Argumentet att politiker inte ska bestämma när barer får servera sprit har onekligen sin bäring. Men man bör minnas att det delvis är samma tanke om riskminskning som ligger bakom systemet med tillståndsgivande som bakom en rimlig tidsbegränsning. Målet är färre slagsmål, mindre fylleri och en säkrare stad, något som gynnar just de som är ute på stan.

Där har England något att lära.

Avstyrkes

SJUKVÅRD Så kom då SACO:s svar på regeringens förslag om att förbjuda vinst i vården. Sammanfattningsvis kan man säga att akademikerfacket avstyrker Engqvists verklighetsbild.

Kravet på att vinst inte får utdelas är ett rent formkrav som inte har något att göra med verksamhetens inriktning eller innehåll. SACO anser att i den mån det finns en verklig grund för promemorians farhågor, bör sådana risker hanteras genom de avtal som upprättas.

Konkurrensverket går längre än att konstatera att förslaget är en symbolhandling, och fyller i sitt remisssvar på med en tung argumentation och en svidande recension av faktabakgrunden till regeringens skrivelse. Där tjänstemännen på regeringskansliet hävdar att en studie visat att vården i Stockholm blivit dyrare, påpekar KKV torrt att studien inte alls granskat kvaliteten på vården. Regeringens referat har anpassats till slutsatsen. Och i förbifarten påpekar verket att regeringens förslag antagligen är lagvidrigt.

Sedan övergår de till att påminna regeringen om resultaten av en tidigare statlig utredning:

I betänkandet Vinst för vården (SOU 2002:31) redovisas en genomgång av litte­raturen om vårdens ägarformer. Den ger inte stöd för slutsatser om högre kost­nader för sjukhusvård som bedrivs av privata vårdföretag.

Kostnadsmässigt ges alltså inte stöd för regeringens uppfattning. Tvärtom menar verket att den så nödvändiga effektiviseringen av sjukvården kommer ta längre tid om välfärdsstaten inte får utnyttja vinstdrivande sjukhus. Och detta för en symbolhandling mot vinst.

Restaurantägare kräver rökförbud

RÖKFÖRBUD Till årsskiftet införs som bekant ett rökförbud på Sveriges krogar. Istället för att göra det till en ren arbetsmiljöfråga - och behandla ämnen i tobaksrök som vilka andra skadliga ämnen som helst - lägger man in regler om att rökare inte ska få hämta mat och äta i de särskilda rökrummen. Kanske handlar det om att täppa till kryphål. Men antagligen inte.

Kanske är den danska vägen, med eventuella tillägg för rökrum, bättre. Där kräver branschorganisationen och facket ett heltäckande rökförbud. Det handlar inte om folks preferenser i krogval, eller deras rökvanor, utan om att skydda de anställda (där självreglering inte fungerat). Motiveringen kan läsas i Hotell&Restaurangföretagarnas tidning:

Bakgrunden är en rapport från det danska arbetsmiljöinstitutet som säger att i restaurangbranschen dör mellan fem och tio anställda på grund av passiv rökning. Horesta vill därför förekomma regeringen och undvika regler om tekniska lösningar som till exempel ventilation.

Uppdatering: Ny länk till artikeln

Svensk kloning på väg

STAMCELLER Häromdagen skrev jag om embryonala stamceller. Nu kommer den svenska forskningen med sådan grund snart att påbörjas.

Redan för några år sedan kom den första svenska ansökningen om att få utföra terapeutisk kloning Då ansågs rättsläget alltför oklart. Nu filar samma forskare vid Sahlgrenska på en ny ansökning.

Beachvolleyboll

SEXISM Av rubriken att döma kunde det vara ännu en Winbergsk galenskap - "Beachvolleyboll är sexistiskt". Men läser man artikeln ser man att hon har en poäng. Dagens regler tycks använda spelarna som blickfång snarare än idrottsutövare.

Det är självklart så att ingen kan tänka sig en icke lättklädd simmare, eller tror att det vore praktiskt att spela beachvolleyboll iförd träningsoverall.

Men borde inte internationella volleybollorganisationen hålla sig för god för att ha ett regelverk som sätter en övre gräns på hur stor en bikini får vara? Det må sälja med lättklädda flickor, men de olympiska tävlande borde snarare synas i egenskap av idrottskvinnor än tjejer som råkar spela volleyboll.

Det senare synsättet kan dessvärre vara på frammarsch. Som Reuters UK konstaterar:

Organisers admit they use dancers in bikinis and sex appeal as much as athletic ability to sell the sport

Avrättning i Indien

DÖDSSTRAFF När det kommer till det politiska Indien är det oftast positiva saker som rapporteras. Axess ägnade det moderna Indien ett läsvärt temanummer. Och, som förra BJP-regeringen sade: India shines. Men en stor skamfläck uppmärksammades igår, när en man avrättades för mordet och våldtäkten på en skolflicka.

Brottet är vidrigt och frånstötande, och motiverar ett av lagens hårdare straff. Men det kan inte motivera dödsstraffet (inte ens i det ännu mer extrema fallet Saddam Hussein bör det tillämpas).

Enligt BBC News är det den första avrättningen i Indien på länge, och visar på hur godtyckligt dödandet riskerar att bli.

The death penalty is rarely carried out in India. It is usually reserved for particularly gruesome or politically sensitive cases.

The assassins of India's independence leader, Mahatma Gandhi, and former prime minister, Indira Gandhi, were among those executed in the past 50 years.

Dagens citat

FÖRETAGANDE I ett system där tjänstemän ska bedöma om företag är företag eller försök att undvika skatter kan man kanske inte skylla allt på Skatteverket. Men är inte kommentarerna till Skatteverkets nya direktiv ganska talande för synen på företagare?

Säger företagaren att han ska bedriva näringsverksamhet ska vi inte ifrågasätta det utan att det finns en anledning, säger Urban Strömberg, chef för Skatteverkets rättsenhet.

(ur dagens DN)

Gimo

UTSTÄLLNING Innan den lades ned hann fotografen Kamilla Kraczkowski besöka flyktingförläggningen i samhället Gimo. Delar av hennes fotoreportage om platsen presenteras nu på etc.se. Milt och brutalt. Bilder av lätt sovjetiska byggnader, och beskrivande bildtexter. Om det blir en utställning av reportaget är den nog värd att besöka.

ABB-objektivister

VAL

Now if this goes on, for even four more years, how long do you think that intellectual freedom and freedom of speech can last?

Smått överraskande har Leonard Peikoff, objektivisten Ayn Rands arvtagare, valt att stödja John Kerry i höstens val. För vissa kanske det mest skulle handla om att inte rösta på den i vissa kretsar självskrivne G W Bush. Men för Peikoff (som i Sverige lite slarvigt skulle kallas nyliberal) betyder det att aktivt försöka få folk att rösta på en kandidat han ogillar

These people who say that "I'm not gonna vote for anybody, caus' both men are bad" happen to ignore one crucial element: One is abnormally disgustingly bad, and the other is apocalyptic bad!

Citatet kommer från en nästan 20 minuter lång föreläsning om religiös fundamentalism i USA där Peikoff ger sina huvudskäl till varför han inte kommer rösta republikanskt.

Bush is to the religious state what FDR [Franklin D Roosevelt] was to the welfare state

Inte ens i frågan om motstånd mot FN (där många objektivister tagit ledningen, och skapat sidor som unisevil.com) ger Peikoff några poäng åt den sittande presidenten.

On the surface, you could say that he's basically interchangeable with Kerry, in terms of concrete policy. Even in regards of the UN, to which he allegedly stood up for 30 seconds, and has been sucking up to ever since. But the big difference is this: Whatever the superficial similarities, Bush is working to receive[?] a massive entrenchment of fundamentalism into our government and political system. Kerry has no such agenda.

Reagan visar vägen

STAMCELLSFORSKNING Det är nog både en och två republikaner som funderat en extra gång på det där med stamcellsforskning, efter att Ronald Reagans änka börjat tala för att tillåta forskningen. Kanske, men bara kanske, skulle sjukdomar som den alzheimer som långsamt tog livet av den gamle presidenten kunna stoppas om vetenskapen fick använda stamceller i forskning och behandling.

Att diskussionen dykt upp igen beror på två saker. Den första är det amerikanska presidentvalet - där terapeutisk kloning är en kandidatskiljande fråga. Den andra är att brittiska forskare fått tillåtelse att framställa stamceller.

Stamcellerna kan användas för att framställa olika typer av specialiserade celler, och vad forskarna (och Nancy Reagan) hoppas på är att kunna skapa fungerande bukspottskörtlar för diabetiker, och forskningsobjekt för den medicinska vetenskapen. I Guardian beskriver en forskare sina förhoppningar:

Cloning and stem cell research could lead to fewer drug tests on animals and human patients, Robin Lovell-Badge, head of the Medical Research Council's (MRC) developmental genetics unit, said today.

Motståndare till metoden invänder då att man för att skapa dessa celler måste döda ett embryo, ett potentiellt foster, i sista hand en potentiell individ. Känns argumentationen igen? Egentligen handlar det om abortmotståndet, fast i denna skepnad ett steg tidigare i processen - ska ingen få abortera ett foster, ska ingen få abortera ett potentiellt foster.

Man kan ha synpunkter på vad forskare får göra med ett potentiellt liv, men det är egentligen inte det som frågan handlar om. Cellklumparna som sedemera blir foster, som sedemera kan bli en egen individ, är inte tänkande kännande varelser. Och de kommer aldrig att bli det.

När man ställer ett skydd av dessa celler mot de möjligheter som forskningen ger, blir det svårare att se varför ett förbud kan motiveras. Att den sittande amerikanska presidenten skulle verka för ett förbud oavsett konsekvenserna låter inte helt otroligt. Men det är nog många republikaner (utanför den religiösa högern) som skulle lagt ned sitt motstånd ifall forskningen kunnat rädda Ronald Reagan från att långsamt förtvina.

Outsourcade rättigheter

TORTYR En appelationsdomstol i England har fastslagit att brittiska domstolar får ta hänsyn till bevismaterial som framtvingats under tortyr. Förutsättningen är bara att inga brittiska agenter deltagit i tortyren.

- The rule of law and human rights have become casualties of the measures taken in the aftermath of September 11. This judgment is an aberration, morally and legally, säger Amnesty.

Domen innebär att man kastar sig ut på det sluttande plan som accepterande av tortyr utgör. Uttalanden från amerikanska tjänstemän har visat vilken situation som kan uppstå - ett land som inte tillåter tortyr skickar fångar vidare till ett land som gör det. Outsourcing, som The Guardians tecknare lite torrt uttrycker det.

Nyliberalen Potter

TROLLKARLAR I New york Times utgjuter sig littearaturprofessorn Ilias Yocaris över hur kapitalistisk mentaliteten i Harry Potter är. Med tanke på den mycket brittiska och konservativa miljön i böckerna kanske det inte var helt oväntat att debatten skulle uppstå, men det känns mest som en förevändning för spaltmillimeter med klagande på liberalismen.

Så vad säger då Yocaris? Harry Potter fostrar barnen till en nyliberal mentalitet genom att måla upp staten som hindrande, och konkurrens och handel som något positivt. Av detta sluter han sig till att

Harry Potter, probably unintentionally, thus appears as a summary of the social and educational aims of neoliberal capitalism. Like Orwellian totalitarianism, this capitalism tries to fashion not only the real world, but also the imagination of consumer-citizens.

Så kan man se det. Det är lite skrämmande att någon på allvar kan skriva det. Men så kan man se det. Oavsett vad man anser, måste man dock se att sådana brösttoner är mer fel än rätt. Yocaris missar att den konkurrens han avskyr - med poängsystemet som främsta representant - uppmuntrar till prestationer baserat på meriter (och mod, som i första boken), inte bakgrund. För oförtjänta fördelar tycks inte Rowling ha något till övers för.

Den som har råd med kvastar och andra varor behöver inte nödvändigtvis förtjäna dem mest. Harrys ärkefiende Draco Malfoy är född till rikedom, och har råd att köpa de nyaste kvastarna till hela sitt Quidditch-lag. Men han är knappast sympatisk. Hans familj utnyttjar sina kontakter för att manövrera ut den gode rektorn Dumbledore, samarbetade opportunistiskt med den onde Lord Voldemort, och behandlar sitt tjänstefolk som smuts. Det är inte förrän husalfen Dobby kommer till Harry Potter som någon egentligen bryr sig om honom.

Jämför den familjen med de godhjärtade men fattiga Weasleys. De får återanvända böcker, och när Rons trollstav går sönder får han tejpa ihop den istället för att skaffa en ny. Det råder ingen tvekan om att det knappast är rättvist att denna familj ska ha det såpass mycket sämre än Malfoys.

Inga krav på fördelningspolitik framförs förvisso. Men när Yocaris hävdar att man fostrar ett nyliberalt tankesätt genom att peka på problem med inkompetenta ministrar, är det inte orimligt att hävda att man fostrar ett annat tankesätt genom att peka på egalitaristiska orättvisor. Hur problemen sedan hanteras är upp till läsaren att avgöra.

Men jag skulle inte dra så höga växlar på Harry Potters ideologiska innehåll. Den självklara risken är att debattörer läser in mer än man kan läsa ut av vad författarinnan skrivit. Och frågan är om man alls ska göra en politisk läsning av en serie som Harry Potter. Som en insändarskribent (citerad i The Independent) så träffsäkert uttrycker det: Was Ilias Yocaris ever young?

Kitkatkapitalism

CHOKLAD I England lanseras snart en Kitkat-choklad med Christmas pudding-smak. Det låter ungefär lika desperat som de tidigare planerna (på curry-kitkat eller lakrits-kitkat, någon?). Men det kan säkert finnas någon som uppskattar den. Går det att få lönsamhet i den betyder det att någon blivit gladare, går det inte så förlorar företaget pengar. Det absolut värsta som kan hända är att tillverkarna går i konkurs.

Därför är Kitkatexemplet ett väldigt bra exempel på hur marknadsekonomi fungerar. När det handlar om denna lansering, tycks man relativt enkelt kunna se till den grundläggande marknadsmekanismen. Alla kringfenomen - regleringar, avtalstider, externa effekter - må finnas där, men i grund och botten blir det väldigt tydligt vad det handlar om: Att tillfredsställa preferenser för att kunna tjäna pengar och överleva.

Att det sedan i mina öron låter väldigt konstigt med julpuddingschoklad gör inte så mycket. Det gör "lemon cheescake kitkat" också. Den lär vara populär i såväl Italien som Tyskland.

Dagens frånskyllning

SUDAN Idag kom den Sudanesiska regeringen fram till vad konspirationsteoretiker världen över har misstänkt: Israel stödjer rebellerna. Det sorgliga är att det säkert finns de som ser det som en självklar sanning.

Vill man ha mer trovärdig information kan man vända sig till Utrikespolitiska institutet. I en analys av läget berättar Pia Daleke bakgrunden till konflikten:

Mekanismen bakom våldet består av flera lager. Sedan långt tillbaka finns en motsättning mellan de bofasta, svarta bönderna, främst av folkgruppen fur, och arabiska folk som bor längre norrut, där klimatet är ökenartat. Traditionellt har araberna varit nomader och med jämna mellanrum gjort räder mot bönderna. Kampen har stått om vatten, betesmark och jordbruksmark.

Men denna bakgrund gör inte att religionens betydelse i konflikten kan räknas bort. Däremot antyder Daleke att den inte är så framstående som vissa ger sken av

Sedan långt tillbaka finns en rädsla bland icke-arabiska invånare för att centralmakten försöker arabisera och islamisera hela landet. En sådan agenda hade den strikt islamistiska regimen också under 1990-talet. Om den strävan finns kvar så har åtminstone retoriken i dag tonats ned.

Ytterligare bakgrund och förklaring gavs i söndagens DN, där Mats Carlbom beskrev hur spänningarna mellan nord-Darfurs kameldrivare och syd-Darfurs bofasta bönder byggts upp av att öknen sprider sig i nord-Darfur. Det har nämligen minskat det svårodlade utrymmet som kamelerna kan beta på, och därmed ökat konflikterna.

Men att våldet, massfördrivningarna och de systematiska våldtäkterna skulle kunna hindras om detta problem löstes är inte självklart. Dalekes slutsats i UI-analys 7/04 talar för att det stora problemet finns på annat håll:

Det auktoritära styret med avsaknad av demokrati är ett större hinder för fred i Sudan än de etniska och religiösa olikheter som finns.

Företag och kvinnoföretag

DISKRIMINERING Skillnaden mellan ett företag och ett "cerifierat kvinnoägt företag" (WOB) är att ett WOB i vart fall i New York får tillgång till särskilda kvoter i upphandlingar. Det insåg VD:n Tama Starr, och efter moralisk tveksamhet och visst arbete, lyckades hon få sin certifiering. Det blev grunden för en syrlig och välskriven Reason-artikel om problemen med hela företeelsen att tilldela företag kontrakt på basis av vilken/vilka grupper ägaren tillhör.

Den typen av positiv särbehandling tillämpas idag i Sydafrika och tycks vara en PR-mässig nödvändighet i delar av USA. Men frågan är om det leder till en större rättvisa, eller om det ens är en rättvis metod att försöka lyfta underpriviligierade. Starrs artikel ställer ett antal viktiga frågor

• Hjälper särbehandlingen de som behöver hjälpas - de utan nätverk och kunskaper?
  
• Tas en särbehandlad företagare på samma allvar som en som förtjänat kontrakten på vanligt vis?
  
• Blir ett system med kvoter mer eller mindre godtyckligt än en vanlig marknad?
  
• Om man ska börja särbehandla grupper, vilka ska då särbehandlas?
  
• Kan systemen felutnyttjas?
  

För den som känner till tidningen Reason sedan tidigare kommer Starrs svar inte som någon överraskning.

Men trots att den är skriven för de redan frälsta är artikeln klart läsvärd. Den visar på ett pedagogiskt sätt att kvoter vid upphandling lätt leder till godtycke, snarare än att lösa de problem som kan drabba entreprenörer p.g.a. dåliga kontakter, eller för den delen fördomar hos kunderna.

Renlärig törstsläckare

RELIGION Tillkännagivandet att Englands högsta muslimska råd godkänt drycker som innehåller spår av några av de mest orena av saker - sprit och grisar - är handfasta bevis på att det renläriga kan moderniseras. Profeten Muhammed förbjöd antagligen spritdrycker snarare än etanol som bärare av smakämnen i läskedrycker, och griskött snarare än små mängder gelatin.

Privatmoraliskt kan man självklart fråga sig varför ett godkännande alls ska behövas. Men mer intressant är att nyheten bekräftar det Tomas Gür påpekade i senaste Liberal debatt: Religionernas eviga levnadsregler både kan och kommer omtolkas när samhället förändras, och religioner som islam kan (hör och häpna) förenas med en sekulär stat. När alltfler tycks likställa islam med islamism, är det något som tyvärr behöver understrykas.

Sekularism, inte ateism eller kristendom

RELIGIONSFRIHET Frågan om Gud och statsmakten är alltid delikat, vilket man fått uppleva i Tampa. Enligt Fox news hade ateisten Michael Harvey fått hålla i en av de bönestunder som inledde kommunfullmäktiges möten:

"All I was trying to get across was that if they're going to be guided by something let them be guided by things we know work... reason... logic, science,"

I inslaget på den konservativa kanalen konstaterade Mary Alvarez, ledamot av kommunfullmäktige, att hon inte skulle tvingas "lyssna till en ateist tala om för mig vad jag ska- eller inte ska tro på".

Alvarez har helt rätt. I kommunfullmäktige ska ingen tala om för henne vad hon ska- eller inte ska tro på. Det är just därför bönestunder inte borde förekomma i kommunfullmäktige.

Svår jämförelse

APOTEKSMONOPOL I Ekot påpekade man häromdagen att man efter den danska avregleringen av läkemedelsförsäljningen hade fått högre priser. Det kan mycket väl stämma, precis som det Svensk handels VD påpekade om att de svenska priserna (och Apotekets höga marginaler) kan pressas. Men vad säger det egentligen?

I en rapport som presenteras på Apotekets hemsida går man igenom olika nordiska erfarenheter av läkemedelsmarknaden. Där framträder inte bara frågor som är viktiga att ta ställning till vid en avreglering - ska rådgivning tillhandahållas på apoteken, ska vertikal integration tillåtas (som i Norge) m.m. - utan också viktiga ingrepp som finns i läkemedelsmarknaderna. I det danska fallet är det några som utmärker sig:

• Marknaden omfattar inte alla receptfria läkemedel, utan rör bara ca 200 läkemedel
  
• Förpackningar med smärtstillande medel får max innehålla 10 tabletter (att jämföra med en normal tub brustabletter, som innehåller 25 tabletter). I debatten innan avregleringen var man rädda för att ungdomar kunde utnyttja paracetamoltabletter vid självmordsförsök.
  
• Butikerna kan inte välja att bara sälja t.ex. huvudvärkstabletter, utan måste ha ett visst minimisortiment
  
• Marknaden dras naturligt mot kända märken, p.g.a reglering:

  I praktiken säljer butikerna enbart en mindre del av sortimentet med inriktning på väl kända varumärken. Detta val hänger samman med att butikerna inte får hjälpa kunderna med råd och information. Kunderna måste i princip efterfråga ett bestämt läkemedel i samband med försäljningen. Detta innebär att billigare generiska läkemedelsalternativ inte förekommer alls i butikerna, eftersom dessa varumärken är mindre kända för kunderna.

Dobbelsmedicin

SPEL Man ska alltid ta kampanjjournalistik med en nypa salt. Men Bernt Hermeles artikel om A-lotterierna är värd att ta på allvar. Det den beskriver är nämligen en ganska stor intressekonflikt som drabbar såväl vanliga spelare som spelberoende. Enligt Hermeles beräkningar står nämligen A-lotterierna för 40% av (s) och SSU:s inkomster, samtidigt som regeringen har ansvar för regleringen av spelmarknaden.

Artikeln är inte den första i DN:s serie om spelmarknaden, som tidigare tagit upp både spelberoende och AB Svenska spels brutala annonsering. Även om artiklarna alla är intressanta, visar de upp den vanliga uppdelningen av debatten. Hermeles artiklar står för kritiken mot Svenska spel och monopoliseringen. Intervjuerna med spelberoende har däremot andra fått sköta. Det utsatta fåtal som spelpolitiken ska skydda från att spela bort sina egna och sina vänners pengar, blir någon annans problem. Vissa engagerar sig för en friare tillståndsgivning - så att spelarna får bättre villkor och alternativ - medan andra får stå för det sociala ansvarstagandet.

Men det kan vara en falsk indelning. Vid ett seminarium arrangerat av Folkhälsoinstitutet visades det nämligen att spelproblematiken inte lika lätt kan delas upp på samma sätt som vissa andra missbruksfrågor. Trots att forskningen sades vara bristfällig, verkade frågan om spelmarknaden inte handla lika mycket om en uppdelning mellan en effektiv marknad med låga priser, hög tillgänglighet och utbrett missbruk, ställt mot en reglerad marknad med lågt missbruk. Inte heller totalkonsumtionsmodellen passade det här området, som Sten Rönnberg från International gambling research team of Sweden konstaterade

– Tidigare hade man teorin att en ökning av det totala spelandet också ledde till en samtidig ökning av spelproblemen. Den teorin verkade alltså inte hålla

Sådant komplicerar frågan. Även om pris och tillgänglighet säkert spelar roll, verkar speltypen och -miljön ändå viktigare. Då är det inte trovärdigt att behålla den erkänt största beroendeskaparen (Jack Vegas) för att den drar in pengar åt stat och idrottsrörelse, inrätta kasinon av skatteskäl, och samtidigt stänga ute vadslagningsfirmor med folkhälsoargument.

Idrottens och folkrörelsernas finansiering är en viktig fråga, men ge ATG monopol på vadslagning för att de ger bidrag till goda ändamål är som att ge coop monopol på matförsäljning för att de har ett bra miljöarbete.