Låt högskolorna bestämma

SKOLA För att motverka taktikläsningen vill regeringen ge betyg i språkkurser större betydelse än andra i antagningen till högskolan. Egentligen borde man applådera förslaget som ett steg i rätt riktning. Men risken är att regeringen stannar vid att vikta betygen som ett ingenjörsmässigt sätt att få elever att välja språk, istället för att ta tag i problemet.

Det finns många som sett problemet med taktikläsning. Folkpartiet föreslog, mitt bland riktigt vettiga krav, att man borde minska valfriheten:

Ämnesblocken "valbara kurser" och "individuellt val" reduceras kraftigt på de studieförberedande programmen. Den tid som på det sättet frigörs avsätts i stället till mer tid för i första hand främmande språk, naturvetenskap, historia och i vissa fall idrott.

Men problemet är att det inte är orimligt att elever har valfrihet att läsa estetisk verksamhet, fotografi, eller programmering och ryska. Problemet är att alla betyg väger lika tungt när eleven söker vidare.

Regeringens tillträdesutredare ville begränsa användningen av betyg, och ge extrapoäng åt de elever som läst "meritämnen" som passade in på typen av utbildning som eleven valt. Problemet med den lösningen är bland mycket annat att det inte tar hänsyn till hur bra någon klarat meritämnena, och att den inte låter högskolorna ställa krav på att exv. en franskstuderande måste ha haft VG i Franska 3 på gymnasiet (något som skulle vara möjligt med Folkpartiets förslag).

Varför inte låta högskolorna välja? Gissningsvis känner de själva sina utbildningar ganska väl, och vet vilka ämnen som ska prioriteras i antagningen (om inte har HSV en ganska omfattande forskning om prognosvärden). En utbildning i teknisk fysik kan då gynna elever med bra betyg i vissa ämnen, medan kulturvetarlinjen premierar andra. Det gör att de kan ställa upp antagningskrav som talar om vad som krävs för att klara utbildningen. Och med allra största säkerhet kommer det vara få blivande studenter som tjänar på att välja taktikvälja kurser som "Mumsig mat i mysig miljö".

Se även:

JKL Blog: En märklig morot