Vad är väl en bal på slottet?

Till nobelfirandet publicerade DN texter där utländska mediers korrespondenter beskrev nobelprisets betydelse för länderna. Hittade kinesiska regimens nyhetsbyrås text på nätet. Efter att ha berättat om nobelprisets betydelse (och Kinas framsteg), skriver Wang Kaimei:

Samtidigt reses idag i Kina fler och fler kritiska röster till nobelpriset. Varför ska kineserna bry sig om nobelpriset? Argumenten handlar då främst om att priset utses av en liten krets människor i ett litet land (lika stort som en medelstor stad i Kina) långt bort från Mittens Rike. Vad vet och förstår de om den kinesiska kulturen och traditionen? Det är endast under de senaste åren som västvärlden ökat sina kontakter med Kina och ovissheten och missförstånden är fortfarande många. Kineserna är inte heller sena att påpeka att nobelpriset nästintill blivit ett amerikansk pris med tydliga västerländska värderingar som bas. Kina med sin rika 3000-åriga historia behöver inte detta unga västerländska pris...

Det kan ju vara alldeles tråkigt och dötrist, och...

Kritiken mot de västerländska värderingar som tydligen är basen för t ex fysikpriset, för f ö tankarna till professor Per Bauhns text om universalism i förra Axess. Inte riktigt samma tema, men klart läsvärt.

SI

För övrigt är det klart att "Sveriges Ingenjörer" bildas. Ingenjörsförbundet har tagit det sista formella steget mot samgående med CF. De kommer i framtiden bilda en enad SI-enhet.

(Förlåt.)

En halv TriO?

Det hela ska utredas, och faller utredningen väl ut, ska det utredas mer. Och debatteras. Men intresset har markerats från båda förbundens styrelser. Sif och HTF överväger att gå samman, vilket skulle bilda ett tjänstemannaförbund större än IF Metall.

Dessutom, skriver SIF-tidningen

Under alla förhållanden kommer Sif och HTF att behöva samarbeta i 2007 års avtalsrörelse. Många Sifmedlemmar befinner sig i dag i en gråzon på grund av att de tvingats byta avtalsområde, när verksamheter avyttrats från ett industriföretag till ett bemanningsföretag. De gör i stort samma jobb som tidigare men kan inte företrädas fullt ut av Sif.

Den växande gråzonen inom Almega tjänsteföretagen, mellan HTF:s och Sifs avtalsområden, är också en anledning till de båda fackens funderingar på ökat samarbete och kanske på sikt en sammanslagning.

Oavsett om det blir något av sammanslagningen, är det en lite intressant utveckling. Nu i december talar Sif och HTF om samgående. I januari gällde diskussionen sammanslagning av Sif och ett helt annat förbund - (IF) Metall. Gränserna mellan grupperna anställda tycks bli vagare (eller rättare sagt; indelningen kan ske på flera sätt), och överlappningen tilltar.

Vad gäller HTF och Sif har en sammanslagning diskuterats förut. Förra gången HTF och Sif kunde slås samman, valde Sif att dra sig ur. Egentligen kom TriO-projektet främst att handla om ett samgående ST-SKTF-HTF(-FF), men Sif var med i diskussionen till att börja med. "SIF gjorde [dock] klart från början att man inte var intresserad av en sammanslagning", om man ska tro "TriO-projektets uppgång och fall" [PDF], en artikel i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.

TriO-projektet blev aldrig något. Därför kan det nog finnas vissa allmänna lärdomar att dra inför en eventuell sammanslagning. Bland annat att ett beslut måste vara förankrat bland såväl medlemmar som styrelse.

Alldeles oavsett lär ett sammanslagningsprojekt, om det genomförs, skapa ett ganska stort förbund. Och gissningsvis en del spänningar. Men det får tiden utvisa. Än är det bara diskussioner (och samgåenden har diskuterats förr, t ex Metall-SIF och LR-LF). Klart är att dagens strukturer och organisationsgränser inte alls vara så givna som man kunnat tro för tio-tjugo år sedan.

Fotnot: TriO ska inte förväxlas med TriA. Det är också ett samarbete mellan HTF, ST och SKTF, men handlar bara om studentmedlemsskap.

Se även:

bronenosets - Koncentration på fackmarknaden

Laglorderna och tortyrförbud

Hade han varit vid liv, skulle Guardian-tecknaren David Austin (den mindre smaklösa av tecknarna) varit nöjd. Idag beslutade laglorderna att underkänna bevismaterial som tagits fram under tortyr, genom att gå mot en apellationsdomstols beslut, och skicka tillbaka 8 fall till SIAC. Amnesty kallar det för a momentous decision, och den ledande laglordens uttalande talar för sig självt:

"The principles of the common law, standing alone, in my opinion compel the exclusion of third-party torture evidence as unreliable, unfair, offensive to ordinary standards of humanity and decency and incompatible with the principles which should animate a tribunal seeking to administer justice,"

Fel hanterat kan det förvisso leda till en del ineffektivitet (som en Telegraph-journalist underströk i en BBC-intervju). Det blir upp till domstolen att bedöma om bevis med osäker bakgrund ska accepteras (och det kommer säkert komma något fall där tabloiderna börjar driva opinion mot "domarna som släpper terrorister fria"). Men effektivitet är inte allt - isåfall skulle ingen av rättsstatens principer gå säker. Det hela är därför ett framsteg, både som signal om att tortyr inte accepteras, och som en principiell markering i ett rättssystem utan riktigt testbar konstitutionell rättighetsstadga.

Risken för "outsourcande" av förhör till länder som tillämpar tortyr minskade nog rejält idag.

Se även:

Inslag i Studio ett [RM]

Typ bra, liksom

"Social kompetens viktigare än kunskap" är en ganska talande rubrik till en intervju i dagens Corren. Samtalsforskande doktoranden Johan Hofvendahl har studerat 80 utvecklingssamtal, och sätter (liksom tidigare) fingret på problem i utvärdering av elever:

I de utvecklingssamtal i årskurs fem som Johan Hofvendahl studerat har han sett att det mesta handlar om elevens sociala förmågor och relationer. Mindre handlar om kunskapsnivån. Orden "pigg", "positiv", "bra attityd" är universalomdömen i många samtal.

-- Inte så svårt att förstå, säger han. Det är alltid lättare att prata om roliga saker än om tråkiga.

Eftersom betygen inte kommer in förrän under senare delen av högstadiet väljer också skolor och lärare att inte fokusera på studieresultat så länge barnen går i de lägre stadierna. Den inställningen hänger i många fall med ända upp i sjuan på högstadiet, visar studier som gjorts av studenter på lärarutbildningar.

-- Skolan skjuter problemet framför sig, konstaterar Hofvendahl.

Precis. Självklart finns det mer som diskuteras vid ett utvecklingssamtal än bara vad eleven lär sig. Men det är en av poängerna med skolan. Risken med att inte främst jämföra med kunskapsmålen är att samtalet börjar tappa sin relevans. För det är nog ungefär lika lätt att tolka en anteckning om att eleven är "positiv" eller "pigg" som att få vettiga resultat ur ett "typ, bra, liksom".

---
En tidigare artikel om utvecklingssamtalet återfinns i UPI/Uppsala universitets tidskrift "Educational policy and Educational Philosophy". Resultaten uppmärksammades på diverse ställen, bl a hos haja.nu/Siwe.