TOBINSKATT Vid toppmötet i Davos har Jacques Chirac väckt förslaget om Tobinskatt. Det är inte bara en omöjlig idé; det kan dessutom motverka sitt syfte.
Väl använt kan bistånd (även statligt, som jag till skillnad från De Opresso Liber och ARI anser är berättigat) lyfta människor ur fattigdom. Tillsammans med frihandel (det viktigaste stöd västvärlden kan ge), kan det skapa förutsättningar för välfärd, och stödja demokratiseringsprocesser. Men frågan är om inte en Tobinskatt skulle göra mer skada än nytta.
Som Palmes gamle talskrivare Klas Eklund, numera höger-socialdemokratisk chefekonom på SEB, skrivit riskerar skatten att hämma valutaflöden, och destabilisera (inte stabilisera) världsekonomin. När kostnaderna för valutaflöden höjs, kan det dessutom påverka investeringarna så att fattiga länder drabbas. Som biståndspolitik är det ganska tveksamt.
Det är dessutom svårt att driva in skatten. Kenneth Heremele har fel när han säger att det är lika naturligt att tänka sig globala skatter som nationella - det finns ännu ingen världsstat. Att skatten är så svår att införa är nog dessutom skälet till att brittiska HIV/AIDS-aktivister är kritiska till Chiracs förslag.
Så vilka motiv kan då driva Chirac?
Ideologiskt sett är det inte orimligt att såväl konservativa som "den alternativa rörelsen" lockas av kritik mot spekulationen (måltavla för såväl konservativa småbonde-nostalgiker som socialister). Men Chirac inser nog att få människor skulle gynnas av att en så viktig fråga som HIV/AIDS-katastrofen blandas ihop med sådant.
Så frågan är om det inte faller tillbaka på politiska poänger. Att föra fram orealistiska löften om att "spekulanterna" ska betala är ett billigt sätt att bli populär i en diskussion om bistånd, utan att behöva bidra så mycket själv. Rökridåer, kort sagt.
Förhoppningsvis ser den franska opinionen igenom dem, och ställer krav på bistånd och en samordnad och kraftfull politik. För det behövs.
Thursday, January 27, 2005
Tuesday, January 25, 2005
Fler aborter med Bush
ABORTRÄTT DPUSA berättar idag om "Women on Waves" som strider för aborträtten, och som följdaktligen kommit i strid med den konservativa Bush-administrationen. Det är dock värt att notera att aborttalen ökat sedan den tog över (efter en minskning under Clinton)
En debatt om ev. samband mellan socioekonomiska faktorer och aborttal följde på detta inlägg i konservativa Chronicles Magazine. Siffrorna har fått mothugg från konservativa National Review, och man har mycket riktigt påpekat att faktorer utanför administrationens kontroll (såsom konjunkturer) kan spela in. Men Jesse Walkers länksamling (vid libertarianska Hit & Run) ger intryck av att National Review förlorade denna strid.
Det tycks inte bara vara moralistiska lagar som påverkar aborttalen. Kanske något för moralkonservativa väljare att fundera över.
[via Hit & Run, där debattlänkarna finns]
[edit: Skrev DPA, Det Progressiva Amerika, istället för DPUSA. Ändrat]
What may astonish many of the “moral values” voters who reelected President Bush last November is that, from 1992 to 2000 (coinciding with President Clinton’s eight years in office), abortions actually declined significantly, from 1.528 million to just over 1.1 million—the lowest rate since 1974.
En debatt om ev. samband mellan socioekonomiska faktorer och aborttal följde på detta inlägg i konservativa Chronicles Magazine. Siffrorna har fått mothugg från konservativa National Review, och man har mycket riktigt påpekat att faktorer utanför administrationens kontroll (såsom konjunkturer) kan spela in. Men Jesse Walkers länksamling (vid libertarianska Hit & Run) ger intryck av att National Review förlorade denna strid.
Det tycks inte bara vara moralistiska lagar som påverkar aborttalen. Kanske något för moralkonservativa väljare att fundera över.
[via Hit & Run, där debattlänkarna finns]
[edit: Skrev DPA, Det Progressiva Amerika, istället för DPUSA. Ändrat]
Engqvist och domarna
GRUNDLAGEN Till Ekot säger professor Olof Petersson att grundlagsutredningen tyvärr nog inte kommer ändra så mycket i grundlagens roll. Han har antagligen rätt. Gårdagens medialt försummade utspel från gammelsossen och grundlagsutredaren Lars Engqvist pekar dock i rätt riktning.
Även om det nog bara är en uppmaning till socialdemokrater att diskutera frågan, är det ett litet steg närmare den typ av kritik mot Sveriges "konstitutionella efterblivenhet" som Petersson & Westerståhl gett uttryck för:
Att denna praxis ska skapas i juridiska tolkningar, som Engqvist tycks se som en möjlighet, är inte helt okontroversiellt - jurister har ofta setts som borgerliga inom socialdemokratin. Som bekant menar Marx dessutom att det kapitalistiska samhället har en kapitalistisk stat, och att stärka domstolsväsendet är knappast något gammelsossar som Greider lär uppskatta.
Man kan dessutom ha praktiska invändningar när icke-politiker sätts att tolka lagen, även om man inte tror på historiematerialismen. Hur domarna i en författningsdomstol ska tillsättas, och hur författningen ska se ut är inte en helt lätt fråga.
Men det vore sorgligt om Sverige ska fortsätta ha en grundlag som beskriver politiska institutioner istället för att sätta ramarna för politiken, och vara en respekterad garant för medborgarnas rättigheter. Som Petersson säger, ses den som vill åberopa grundlagsstadgade rättigheter ofta som en rättshaverist. Och i och för sig kan svenska lagar prövas mot Europakonventionen, men på svensk nivå är det rådgivande lagrådet det närmaste man kommer konstitutionell granskning. Nu senast struntade Riksdagen i rådets varningar om inskränkningar i demonstrationsfriheten, när den drev igenom maskeringsförbudet.
Det är en situation som bör ändras. Lars Engqvist signalerade att socialdemokraterna var tvungna att ta i frågan. Kanske nästnästnästa grundlagsutredning kan ta steget fullt ut.
Engqvist menade nämligen att socialdemokraterna måste ompröva sin syn på domstolarna.
Antingen har vi en grundlag som är otroligt precis eller så har vi en grundlag där någon måste kunna tala om huruvida riksdagen kan fatta beslut i frågan. Det måste vara någon annan. Socialdemokraterna måste tänka igenom sin hållning därför det är en viktig fråga för de borgerliga
Även om det nog bara är en uppmaning till socialdemokrater att diskutera frågan, är det ett litet steg närmare den typ av kritik mot Sveriges "konstitutionella efterblivenhet" som Petersson & Westerståhl gett uttryck för:
Grundlagen har till uppgift att skapa stabila och välkända spelregler för den demokratiska processen. Samhället förändras så snabbt, att en grundlag aldrig kan hållas aktuell som detaljerad beskrivning.
/ ... /
En konstitution bör i stället koncentreras till medborgarnas grundläggande rättigheter och de offentliga organens huvuduppgifter. Man måste lämna utrymme för en praxis som undan för undan fyller ut grundlagens allmänna bestämmelser. En levande författningsutveckling ger utrymme för en successiv förskjutning inom grundlagens ram.
Att denna praxis ska skapas i juridiska tolkningar, som Engqvist tycks se som en möjlighet, är inte helt okontroversiellt - jurister har ofta setts som borgerliga inom socialdemokratin. Som bekant menar Marx dessutom att det kapitalistiska samhället har en kapitalistisk stat, och att stärka domstolsväsendet är knappast något gammelsossar som Greider lär uppskatta.
Man kan dessutom ha praktiska invändningar när icke-politiker sätts att tolka lagen, även om man inte tror på historiematerialismen. Hur domarna i en författningsdomstol ska tillsättas, och hur författningen ska se ut är inte en helt lätt fråga.
Men det vore sorgligt om Sverige ska fortsätta ha en grundlag som beskriver politiska institutioner istället för att sätta ramarna för politiken, och vara en respekterad garant för medborgarnas rättigheter. Som Petersson säger, ses den som vill åberopa grundlagsstadgade rättigheter ofta som en rättshaverist. Och i och för sig kan svenska lagar prövas mot Europakonventionen, men på svensk nivå är det rådgivande lagrådet det närmaste man kommer konstitutionell granskning. Nu senast struntade Riksdagen i rådets varningar om inskränkningar i demonstrationsfriheten, när den drev igenom maskeringsförbudet.
Det är en situation som bör ändras. Lars Engqvist signalerade att socialdemokraterna var tvungna att ta i frågan. Kanske nästnästnästa grundlagsutredning kan ta steget fullt ut.
Sunday, January 23, 2005
Restaurangfacket och gatuvåldet
GATUVÅLD I Sverige sker 2/3 av allt gatuvåld, till stor del fylleslagsmål, inom en 5m-radie från krogen. Så det ligger en viss cynism i att Hotell- och restaurangfacket kräver en halvering av spritskatten just där.
Det är förvisso bra att människor dricker i en (hyfsat) kontrollerad miljö, om det innebär att ett mer okontrollerat drickande hemma minskar. Ur polisiär och trygghetsmässig synvinkel lär en halvering av alkoholskatterna på krogarna dock vara ganska en ganska sorglig historia. Frågan är dessutom hur mycket en prissänkning för krogbesökarna gör för drickandet i hemmet (hurpass utbytbara produkterna är). Så frågan är vilken alkoholpolitisk logik som kan ligga bakom ett sådant förslag.
Varken HRF eller arbetsgivarparten SHR (som kräver lägre alkoholskatter överlag, av näringspolitiska skäl) kan klandras för att de försöker gynna sina medlemmar. Men det ligger en viss cynism i att hävda att det är bra alkoholpolitik att göra fyllan mycket billigare på de ställen där det mesta gatuvåldet uppstår.
Det är förvisso bra att människor dricker i en (hyfsat) kontrollerad miljö, om det innebär att ett mer okontrollerat drickande hemma minskar. Ur polisiär och trygghetsmässig synvinkel lär en halvering av alkoholskatterna på krogarna dock vara ganska en ganska sorglig historia. Frågan är dessutom hur mycket en prissänkning för krogbesökarna gör för drickandet i hemmet (hurpass utbytbara produkterna är). Så frågan är vilken alkoholpolitisk logik som kan ligga bakom ett sådant förslag.
Varken HRF eller arbetsgivarparten SHR (som kräver lägre alkoholskatter överlag, av näringspolitiska skäl) kan klandras för att de försöker gynna sina medlemmar. Men det ligger en viss cynism i att hävda att det är bra alkoholpolitik att göra fyllan mycket billigare på de ställen där det mesta gatuvåldet uppstår.
Seymour Hersh (tm)
JOURNALISTIK Bush-administrationen centraliserar makten, avskedar oliktänkande, och planerar en invasion. Skulle en okänd frilansjournalist kunna skriva sådant utifrån anonyma källor med trovärdigheten i behåll?
Visserligen var det inte helt oväntat med ett avslöjande kring Iran. Det var inget direkt överraskande att USA undersökte och lade upp planer för en av "onskans axelmakter". Bekräftar The New Yorker sådant, får det oundvikligen stort genomslag.
Men frågan är om den skulle bli så trovärdigt utan kvalitetsstämpeln "Seymour Hersh" (mannen som var först med avslöjandet av Abu Ghraib-skandalen). Precis som även kritiska tidningsläsare kan tro Anna Politkovskaja när hon säger att hon hindrats från att rapportera från Beslan, säger varumärket Seymour Hersh att de inte lättvindigt kan vifta bort en artikel om amerikanska invasionsplaner, även om den i stort bygger på uttalanden från anonyma ex-militärer och ex-spioner. Värdet av den typen av trovärdighet kan nog vara tilltagande, när tjänstemäns och andra källors uttalanden styrs upp och blir alltmer tillrättalagda (som skett i England under Blair/Campbell), och när behovet att lätt kunna sortera och värdera medieinformation ökar.
Det var inte bara tidningens trovärdighet som gjorde att artikeln togs på allvar. Seymour Hersh borde ringa PRV.
Visserligen var det inte helt oväntat med ett avslöjande kring Iran. Det var inget direkt överraskande att USA undersökte och lade upp planer för en av "onskans axelmakter". Bekräftar The New Yorker sådant, får det oundvikligen stort genomslag.
Men frågan är om den skulle bli så trovärdigt utan kvalitetsstämpeln "Seymour Hersh" (mannen som var först med avslöjandet av Abu Ghraib-skandalen). Precis som även kritiska tidningsläsare kan tro Anna Politkovskaja när hon säger att hon hindrats från att rapportera från Beslan, säger varumärket Seymour Hersh att de inte lättvindigt kan vifta bort en artikel om amerikanska invasionsplaner, även om den i stort bygger på uttalanden från anonyma ex-militärer och ex-spioner. Värdet av den typen av trovärdighet kan nog vara tilltagande, när tjänstemäns och andra källors uttalanden styrs upp och blir alltmer tillrättalagda (som skett i England under Blair/Campbell), och när behovet att lätt kunna sortera och värdera medieinformation ökar.
Det var inte bara tidningens trovärdighet som gjorde att artikeln togs på allvar. Seymour Hersh borde ringa PRV.
Saturday, January 22, 2005
Reklamförbudet som chicken-race
STATSMAKT Om inte samtalen med industrin går bättre, kan EU-kommissionen föreslå ett förbud mot mat-annonser riktade mot barn. Effekterna av ett förbud tros vara små (som jag skrev om när FHI föreslog liknande lagar), men effekten av hotet kan ändå vara tydligt.
Förslaget är säkert allvarligt menat, i den meningen att kommissionären säkert kan investera sitt politiska kapital i att försöka driva igenom en lag - föreslå lagstiftning, lobba mot parlamentet, och försöka driva förslaget genom ett ministerråd med deltagare som lyssnar noggrannt till hemmaopinionen, branschen och fackföreningarna (den beslutsordning som krävs för att "EU" ska stifta en lag).
Men gissningsvis handlar det om att pressa livsmedelsindustrin i samtalen om att frivilligt ta ansvar i marknadsföring och information. Sådana hot kan ge resultat. Det paradoxala, och lite sorgliga, är att den som verkligen vågar agera - införa reklamförbud eller kvotering, gå i krig, eller göra andra oönskade saker - ofta kan slippa göra det. Lite av en chicken-race-situation, där den som aldrig viker av alltid kommer ha rädda motståndare.
Den aktuella kommissionären har nog mindre att förlora på att köra på utan att vika av, än industrin har. Det är inte helt otroligt att hotet om förbud, om det uttalats med tillräckligt allvar i rösten (eller en tillräckligt galen glimt i ögat) kan få större effekter än ett formellt ingrepp skulle ha fått.
Förslaget är säkert allvarligt menat, i den meningen att kommissionären säkert kan investera sitt politiska kapital i att försöka driva igenom en lag - föreslå lagstiftning, lobba mot parlamentet, och försöka driva förslaget genom ett ministerråd med deltagare som lyssnar noggrannt till hemmaopinionen, branschen och fackföreningarna (den beslutsordning som krävs för att "EU" ska stifta en lag).
Men gissningsvis handlar det om att pressa livsmedelsindustrin i samtalen om att frivilligt ta ansvar i marknadsföring och information. Sådana hot kan ge resultat. Det paradoxala, och lite sorgliga, är att den som verkligen vågar agera - införa reklamförbud eller kvotering, gå i krig, eller göra andra oönskade saker - ofta kan slippa göra det. Lite av en chicken-race-situation, där den som aldrig viker av alltid kommer ha rädda motståndare.
Den aktuella kommissionären har nog mindre att förlora på att köra på utan att vika av, än industrin har. Det är inte helt otroligt att hotet om förbud, om det uttalats med tillräckligt allvar i rösten (eller en tillräckligt galen glimt i ögat) kan få större effekter än ett formellt ingrepp skulle ha fått.
Thursday, January 20, 2005
Vägen till Träldom - the movie
FILM Förra året var det 60 år sedan publiceringen av F A von Hayeks "The Road to Serfdom", en bok som lär ha inspirerat såväl Thatcher som Tingsten. Nu kommer den drastiska stumfilmsversionen.
Det är Vlad Tarko som tonsatt The Road to Serfdom in Cartoons. Resultatet är drastiskt, och ger känslan av klassisk propagandafilm.
Bokens (och filmens) pessimism kring blandekonomier är kanske lätt överdriven - Sverige har trots allt inga Gulag än, den stora offentliga sektorn till trots. Men i stort tycks boken visa på en tänkvärd tankegång om sambandet mellan ekonomisk och politisk frihet. Med tanke på att boken lär ha fått Herbert Tingsten att överge socialdemokratin, kanske man borde läsa den någon gång.
[via Mises Economics Blog]
Tuesday, January 18, 2005
Lysenkoism
VETENSKAP Vissa tolkar befogad kritik av darwinismen som stöd för religiösa fantasier (såsom "intelligent design"). I en krönika i Yelah man nu läsa ett ideologiskt försvar för Lamarcks grundligt motbevisade teorier om nedärvning av egenskaper.
Därför gläds krönikören åt en ny studie, som enligt honom visar på resultat som ställer den ideologiskt felaktiga darwinismen på huvudet.
Svaret, från en forskare vid Lunds universitet, är något som fler studenter (inte minst blivande statsvetare) och debattörer bör läsa.
Lamarckismen hade aldrig kunnat ge rasbiologin eller nazismen samma inspiration som darwinismen gjort. Darwinismen är oavsett dess vetenskapliga värde ett sätt att se på människans och livets utveckling som rättfärdigar det dominerande.
Därför gläds krönikören åt en ny studie, som enligt honom visar på resultat som ställer den ideologiskt felaktiga darwinismen på huvudet.
Svaret, från en forskare vid Lunds universitet, är något som fler studenter (inte minst blivande statsvetare) och debattörer bör läsa.
Jag har också personligen svårt för att se hur man ideologiskt kan ha invändningar mot att verkligheten är beskaffad på ett visst sätt. Att det naturliga urvalet existerar och är en viktig förändringskraft i naturen är inte mer ideologiskt frånstötande för mig än att min frihet att röra mig på jorden begränsas av gravitationskraften.
Sunday, January 16, 2005
Medielogiken slår ägandet
KULTURLEDARSIDOR Skyll inte på kungen, det är kapitalisternas fel. I DN Kultur (ej på nätet) härleder Ulrika Kärnborg den rasande kritikstormen mot regeringen till tidningsägandet:
Efter denna lilla tsunamiliknelse använder Kärnborg resten av sin tvåspaltare i landets största morgontidning till att irriteras över "vad som händer med demokratin när opinionsbildningen inte längre fungerar."
C-G Bernadotte begick ett klart övertramp när han uttalade kritiken mot regeringen. Men i sak har han rätt, och han satte ord på vad många tänkte. Med sitt uttalande gav han mer bränsle åt mediedrevet mot regeringen - Expressen, DN, SvD, Aftonbladet, alla tog fasta på regeringens misslyckanden, och sprang åt samma håll. Regeringen Persson har å sin sida, som Henrik Brors påpekat, misslyckats med att hantera denna situation (innan Ulvskog-tricket). När medierna letar syndabockar, lyckades statsministerns "jag visste inget"-uttalanden göra det oemotståndligt att skriva artiklar som Här är alla nyheterna du missade, Persson! (s-märkta Aftonbladet).
En rimlig slutsats vore därför att situationen och hanteringen av densamma gjorde det logiskt i att fortsätta drevet, söka peka ut skyldiga i regeringen, och därmed spela dagens opposition i händerna. DN-ledarskribenten Hanne Kjöller varnade redan för några veckor sedan för de risker - överdrifter och politiskt poängplockande från borgerligt håll - som detta medför. Det är en slutsats som passar den nuvarande situationen långt bättre än Kärnborgs "mantra för kulturvänstern".
Hennes slutsats om en borgerlig opinionsdominans är dock en som skulle kännas naturlig på vissa ledarsidor. Intressant nog var det inte Dalademokraten som publicerade hennes kommentar. Det var sveriges största borgerliga tidning.
Vad Ulvskog förmodligen vill - eller i alla fall borde - tala om är mediernas roll. Vad man har sett i katastrofens efterdyningar är faktiskt ett unikt exempel på samspel mellan oppositionen och pressen. Under sin tid som kontroversiell kulturminister brukade Ulvskog prata om ägarkoncentrationen, det där lilla ordet som nästan blivit ett mantra för kulturvänstern. I dagarna har vi fått erfara att den finns och fungerar. Sällan har man sett vilken politisk slagkraft den borgerliga pressen har när vi journalister som jobbar för den går samman och slår åt samma håll: Avgå Persson! Det är i sig som en väldig flodvåg som sveper alla invändningar med sig.
Efter denna lilla tsunamiliknelse använder Kärnborg resten av sin tvåspaltare i landets största morgontidning till att irriteras över "vad som händer med demokratin när opinionsbildningen inte längre fungerar."
C-G Bernadotte begick ett klart övertramp när han uttalade kritiken mot regeringen. Men i sak har han rätt, och han satte ord på vad många tänkte. Med sitt uttalande gav han mer bränsle åt mediedrevet mot regeringen - Expressen, DN, SvD, Aftonbladet, alla tog fasta på regeringens misslyckanden, och sprang åt samma håll. Regeringen Persson har å sin sida, som Henrik Brors påpekat, misslyckats med att hantera denna situation (innan Ulvskog-tricket). När medierna letar syndabockar, lyckades statsministerns "jag visste inget"-uttalanden göra det oemotståndligt att skriva artiklar som Här är alla nyheterna du missade, Persson! (s-märkta Aftonbladet).
En rimlig slutsats vore därför att situationen och hanteringen av densamma gjorde det logiskt i att fortsätta drevet, söka peka ut skyldiga i regeringen, och därmed spela dagens opposition i händerna. DN-ledarskribenten Hanne Kjöller varnade redan för några veckor sedan för de risker - överdrifter och politiskt poängplockande från borgerligt håll - som detta medför. Det är en slutsats som passar den nuvarande situationen långt bättre än Kärnborgs "mantra för kulturvänstern".
Hennes slutsats om en borgerlig opinionsdominans är dock en som skulle kännas naturlig på vissa ledarsidor. Intressant nog var det inte Dalademokraten som publicerade hennes kommentar. Det var sveriges största borgerliga tidning.
Friday, January 14, 2005
Och ändå rör hon sig
SEKULARISM En domare i Georgia har beslutat att kreationistiska stickers måste tas bort från skolböckerna i Cobb County. Domen innebär ett bakslag för de kreationister som ganska framgångsrikt arbetat för att underminera darwinismen genom att understryka att den bara är en teori.
I ett av de snare numren av Economist finns det en intressant artikel [pwd] om olika religioners förhållande till sina heliga skrifter, som ger lite vägledning till hur kreationismen kunnat växa sig så stark:
Tur att det finns domare som upprätthåller de sekulära republikanska idealen.
I ett av de snare numren av Economist finns det en intressant artikel [pwd] om olika religioners förhållande till sina heliga skrifter, som ger lite vägledning till hur kreationismen kunnat växa sig så stark:
For the 70m or 80m people in the United States who call themselves evangelicals, the Bible is “the inspired, the only infallible, authoritative word of God”, according to a definition by America's National Association of Evangelicals.Och ändå rör hon sig.
...
One product of such intellectual contortions is “creation science” and an insistence on the literal truth of the proposition that God took seven days to create the world, with the evidence from fossils as a kind of decorative, but confusing, extra. Even wackier, from the secular viewpoint, is America's “biblical astronomy” movement which insists, under the guidance of a Dutch-born astrophysicist, Gerardus Bouw, that the sun goes round the Earth.
Tur att det finns domare som upprätthåller de sekulära republikanska idealen.
Den ena handen...
HÖGSKOLEPROVET Efter att ha försvarat kvotering, kritiserar SFS-ordföranden högskoleprovet för att missgynna invandrare genom sitt fokus på språk. Helt rätt. Ironiskt nog kan hans typ av kvottänkande bära en del av skulden till detta.
Det känns inte så konstigt att svenskspråkiga människor (och blivande samhällsvetare) gynnas av Högskoleprovets utformning, om man ser till balansen mellan provets delar. Ren ordkunskap kan ge nästan lika många poäng som statistiktolkning och logik.
Intressant nog ser HSV rättviseskäl för att understryka detta ännu mer.
Indirekt ställer man alltså kvinnor mot invandrare. Rob Peter to pay Paul, när det intressanta borde vara om provet passar utbildningens krav - att den som lyckas på provet också har en god chans att lyckas i utbildningen. Även om det knappast är lika allvarligt som positiv särbehandling (det finns trots allt större skillnader inom sökandegrupperna än mellan dem), är feltänkt och onödigt.
Ett större fokus på utbildningen utesluter inte en granskning utifrån genus-, etnicitets- och klassperspektiv. Exempelvis har HSV påpekat att reglerna för omprov både missgynnar sökande från studieovana miljöer (akademikerbarn gör oftare om provet tills de får önskat resultat), och försämrar prognosmöjligheterna. Andra faktorer som skulle göra provet mer neutralt, utan att nödvändigtvis försämra prognosmöjligheterna, är att se över uppgiftstyperna och de ämnesområden som uppgifterna handlar om (vilket påverkat kvinnors resultat).
En klok anti-diskrimineringslinje från SFS-ordföranden vore att kräva att man gav upp tanken på ett test för allmän studentkompetens, styckade upp dagens HP i flera prov - ett som testar lämplighet för sam-utbildningar, ett för ingenjörsutbildningar etc - och satte fokus på provet som prognosverktyg.
Alltså: Jämlikhet i (prov-)möjligheter, inte i utfall. Frågan är om han skulle gå med på det.
Det känns inte så konstigt att svenskspråkiga människor (och blivande samhällsvetare) gynnas av Högskoleprovets utformning, om man ser till balansen mellan provets delar. Ren ordkunskap kan ge nästan lika många poäng som statistiktolkning och logik.
Intressant nog ser HSV rättviseskäl för att understryka detta ännu mer.
I rapporten föreslås en förändring i balansen mellan analytiska och verbala uppgifter för att komma till rätta med de könsrelaterade skillnaderna i prestationerna på provet. Även införande av s.k. produktiva delprov, t.ex. skrivprov, föreslås.
Referat i antagningsutredningen, s59.
Indirekt ställer man alltså kvinnor mot invandrare. Rob Peter to pay Paul, när det intressanta borde vara om provet passar utbildningens krav - att den som lyckas på provet också har en god chans att lyckas i utbildningen. Även om det knappast är lika allvarligt som positiv särbehandling (det finns trots allt större skillnader inom sökandegrupperna än mellan dem), är feltänkt och onödigt.
Ett större fokus på utbildningen utesluter inte en granskning utifrån genus-, etnicitets- och klassperspektiv. Exempelvis har HSV påpekat att reglerna för omprov både missgynnar sökande från studieovana miljöer (akademikerbarn gör oftare om provet tills de får önskat resultat), och försämrar prognosmöjligheterna. Andra faktorer som skulle göra provet mer neutralt, utan att nödvändigtvis försämra prognosmöjligheterna, är att se över uppgiftstyperna och de ämnesområden som uppgifterna handlar om (vilket påverkat kvinnors resultat).
En klok anti-diskrimineringslinje från SFS-ordföranden vore att kräva att man gav upp tanken på ett test för allmän studentkompetens, styckade upp dagens HP i flera prov - ett som testar lämplighet för sam-utbildningar, ett för ingenjörsutbildningar etc - och satte fokus på provet som prognosverktyg.
Alltså: Jämlikhet i (prov-)möjligheter, inte i utfall. Frågan är om han skulle gå med på det.
Wednesday, January 12, 2005
Engelsk livegenskap
IMMIGRATION I måndagens Guardian gör Felicity Lawrence en djupdykning i en svart ekonomi där lagarna tvingar in människor i en laglös värld.
Och arbetar man illegalt i ett land där det råder hotfulla stämningar mot asylsökande och vissa invandrare, är man inte den första att gå till polisen.
Sorgligt nog beskriver artikeln bara den illegala arbetskraftens utsatthet, men glider förbi orsakerna. I inledningen antyder man t o m något bra om EU-fientliga UKIP som försöker "hold back the tide" - underförstått: mer Fästning Europa ger mindre utnyttjande (det bör kanske sägas att man i brittisk debatt ser EU som något som släpper in alltför många asylsökande i England). Och står EU, med dess förment luftiga gränser för halva problemet, står Anatolij och hans likar, smugglarna, och några giriga kapitalister för resten.
I ett gammalt nummer av arena förklarade Per Wirtén varför hela den tankegången är fel. Rikedomen som lockar arbetskraft från fattiga länder finns kvar oavsett regler. Men stängda gränser trycker ned den invandrade arbetskraften under jorden, ned i en svart ekonomi.
Wirtén hänvisar till siffror från The Economist, och för den slutsats som Guardian tyvärr missar, kan man vända sig till tidningens bittra konstaterande [pwd] om det verkliga problemet:
Lite hårdraget, kanske. Men i grund och botten sant - problemet löses inte genom att man bara bestraffar de som för tillfället hållit arbetskraft som livegen (i väntan på att de betalar av resan och det falska passet). En sanning som lätt kommer bort när man, som journalisten, väljer att bara fördöma smugglare och oseriösa arbetsgivare.
Both Chinese workers and the Bulgarian said that they had heard of other workers being beaten by Mr Bespaly's bodyguards when they complained about their wages not being paid in full. "Anatoly made deductions from wages. Sometimes people refused to take it. On one occasion, an Iraqi worker got very upset and started to argue with Anatoly. Anatoly got four or five Russian men to beat him up," one Chinese worker said.
Och arbetar man illegalt i ett land där det råder hotfulla stämningar mot asylsökande och vissa invandrare, är man inte den första att gå till polisen.
Sorgligt nog beskriver artikeln bara den illegala arbetskraftens utsatthet, men glider förbi orsakerna. I inledningen antyder man t o m något bra om EU-fientliga UKIP som försöker "hold back the tide" - underförstått: mer Fästning Europa ger mindre utnyttjande (det bör kanske sägas att man i brittisk debatt ser EU som något som släpper in alltför många asylsökande i England). Och står EU, med dess förment luftiga gränser för halva problemet, står Anatolij och hans likar, smugglarna, och några giriga kapitalister för resten.
I ett gammalt nummer av arena förklarade Per Wirtén varför hela den tankegången är fel. Rikedomen som lockar arbetskraft från fattiga länder finns kvar oavsett regler. Men stängda gränser trycker ned den invandrade arbetskraften under jorden, ned i en svart ekonomi.
Wirtén hänvisar till siffror från The Economist, och för den slutsats som Guardian tyvärr missar, kan man vända sig till tidningens bittra konstaterande [pwd] om det verkliga problemet:
Yet the middlemen are not the fundamental cause of the tragedy. The Chinese cockle-pickers [som upptäcktes efter att de drunknat, min anm.] were, in the end, victims of the British determination to keep people out of their labour market. The reason why poor people from developing countries pay huge sums to get to Britain is that laws prevent them from getting in through the normal channels. If they could just buy a plane ticket, they would; and then they wouldn't end up in hock to “snakeheads”, working for slave-rates to pay off those debts.
Lite hårdraget, kanske. Men i grund och botten sant - problemet löses inte genom att man bara bestraffar de som för tillfället hållit arbetskraft som livegen (i väntan på att de betalar av resan och det falska passet). En sanning som lätt kommer bort när man, som journalisten, väljer att bara fördöma smugglare och oseriösa arbetsgivare.
Sunday, January 09, 2005
Ändamålsglidning och Eriksson-Leijonhufvud
INTEGRITET Idag skriver Patrick på Är isen hal? Sanda att han funderar på att träda ut ur PKU-registret, med anledning av den nya undantagslagen för identifiering.
Risken för att uppgifter som lagrats för ett gott syfte börjar användas för ett helt annat, är överhängande. Intressant nog är det en fördel, om man ska tro Björn Eriksson och Madeleine Leijonhufvuds argumentation på gårdagens DN Debatt:
Hade vi bara haft ett identifieringsregister för att hitta grova brottslingar, skulle vi alltså kunna identifiera dödade i tsunamikatastrofen. Personligen tycker jag att det sistnämnda är ett väldigt gott syfte.
Men debattörer som Eriksson och Leijonhufvud, som nu påpekar att identifieringen passar in i deras tidigare argumentation för ett DNA-register (för brottsbekämpning), understryker varför man bör avstå. Ett register innebär i grund och botten en kontrollmakt. Och det Leijonhufvud och Eriksson visar är att gränserna för dess användningsområde ständigt kan förflyttas.
Mer om PKU-registret, bland annat hos
I Chydenius fotspår
Dick Erixon
Lagergren
Lars Olofsson
Ingvar Svensson, riksdagsledamot (kd)
Mer om DNA-registerdebatten, bland annat hos:
Carinas blog
Är isen hal...
PJ Just Nu
Kommenterat del ett (och del två)
Jag ser nog snart ingen möjlighet annat än att träda ur PKU-biobanken för jag tycker det är fel att skapa ett register med en enda premiss, som är väldigt bra - att finna svåra sjukdomar och göra insatser på ett tidigt stadium - men sedan frångå den helt och hållet.
Risken för att uppgifter som lagrats för ett gott syfte börjar användas för ett helt annat, är överhängande. Intressant nog är det en fördel, om man ska tro Björn Eriksson och Madeleine Leijonhufvuds argumentation på gårdagens DN Debatt:
Undantagslagar blir ibland nödvändiga. Men det är inte en önskvärd ordning. Låt oss därför snabbt få i gång arbetet med att bygga upp det identifieringsregister vi så uppenbart behöver.
Hade vi bara haft ett identifieringsregister för att hitta grova brottslingar, skulle vi alltså kunna identifiera dödade i tsunamikatastrofen. Personligen tycker jag att det sistnämnda är ett väldigt gott syfte.
Men debattörer som Eriksson och Leijonhufvud, som nu påpekar att identifieringen passar in i deras tidigare argumentation för ett DNA-register (för brottsbekämpning), understryker varför man bör avstå. Ett register innebär i grund och botten en kontrollmakt. Och det Leijonhufvud och Eriksson visar är att gränserna för dess användningsområde ständigt kan förflyttas.
Mer om PKU-registret, bland annat hos
I Chydenius fotspår
Dick Erixon
Lagergren
Lars Olofsson
Ingvar Svensson, riksdagsledamot (kd)
Mer om DNA-registerdebatten, bland annat hos:
Carinas blog
Är isen hal...
PJ Just Nu
Kommenterat del ett (och del två)
Saturday, January 08, 2005
Framtidens tidningar - viewspapers?
JOURNALISTIK Mindre fokus på nyheter, men desto mer analyser och nyhetskommentarer är tidningarnas framtid, menar The Independents redaktör. Det låter inte helt orimligt, men är också något som ställer höga krav på tidningarna.
Men jag misstänker att Guardian och Independent menar mycket mer när de talar om "viewspapers". Det låter mer som tyckande (modell Godmorgon världens debattpanel) än en värderande analys, som trots allt har höga opartiskhetskrav. Risken är då att man går ännu mer mot en brittisk modell, där vissa av nyhetsartiklarna (ur t.ex. The Economist eller The Guardian) mycket väl kunde passa på ledarplats.
Och om gränsen mellan tyckande och nyhetstext raseras, riskerar en del av tidningens förtroende att dras med i fallet.
[via editorsweblog.org]
Simon Kelner, editor of the Independent, later replied that news remained the backbone of the publication but newspapers are no longer the primary source for breaking stories and must adapt accordingly.Det ligger nog mycket i det han säger - de enskilda medierna måste tillföra något. Analyser och kommentarer vinner större insteg även i Sverige. Utrikeskorrespondenter försöker ofta sammanfatta och analysera en hel debatt i en artikel, politiska reportrar vill analysera och belysa, och som radiolyssnare får jag intrycket av att P1 allt oftare ber en studioreporter sammanfatta skeenden (t.ex. Jaldung-rättegången eller budgetförhandlingarna). Precis som BBC gör i sina längre nyhetssändningar frågar programledaren ut en "correspondent", istället för att lita helt på traditionella nyhetsinslag. Det ställer höga krav på journalisten, men väl utfört kan det sätta in nyheter i sitt sammanhang.
Men jag misstänker att Guardian och Independent menar mycket mer när de talar om "viewspapers". Det låter mer som tyckande (modell Godmorgon världens debattpanel) än en värderande analys, som trots allt har höga opartiskhetskrav. Risken är då att man går ännu mer mot en brittisk modell, där vissa av nyhetsartiklarna (ur t.ex. The Economist eller The Guardian) mycket väl kunde passa på ledarplats.
Och om gränsen mellan tyckande och nyhetstext raseras, riskerar en del av tidningens förtroende att dras med i fallet.
[via editorsweblog.org]
Wednesday, January 05, 2005
Mindre klassresor i USA
JÄMLIKHET Den sociala rörligheten i USA har minskat, enligt senaste numret av The Economist. Allt färre gör klassresor, och sambandet mellan den lön en pappa har, och den hans son får, är större än i t.ex. Kanada och Sverige.
The Economist framhåller utbildningen som nyckeln till ett liberalt samhälle där människor kan lyckas oavsett bakgrund. Och där tycks inte USA lyckas helt väl.
The Economist framhåller utbildningen som nyckeln till ett liberalt samhälle där människor kan lyckas oavsett bakgrund. Och där tycks inte USA lyckas helt väl.
The education system is increasingly stratified by social class, and poor children have a double disadvantage. They attend schools with fewer resources than those of their richer contemporaries (school finances are largely determined by local property taxes). And they have to deal with the legacy of what Michael Barone, a conservative commentator, has labelled “soft America”. Soft America is allergic to introducing accountability and measurement in education, particularly if it takes the form of merit pay for successful teachers or rewards for outstanding pupils. Dumbed-down schools are particularly harmful to poor children, who are unlikely to be able to compensate for them at home.Att ge de mest utsatta chansen att komma upp sig handlar alltså mycket om en fungerande skola för alla, och att uppmuntra bra prestationer. Låter folkpartistiskt.
Få förbund, men goda
FACKFÖRENINGAR Fackförbunden kan bli färre i framtiden, skriver DN idag. Bland annat handlar det om ett sammangående IF-Metall, en sammanslagning som kan få efterverkningar i de svenska valrörelserna.
Som jag skrivit om tidigare, vinner tjänstemannafacken mark på bekostnad av traditionella LO-fack. Med tanke på att TCO i förra valet pragmatiskt kunde ta tillvara sina medlemmars intressen och samarbeta med den borgerliga vänstern om familjepolitiken, kan denna förskjutning innebära ett litet steg mot mer rättvisa fackförbund, och mindre skeva valrörelser.
Uppdatering: DI hade en tidig artikel om det.
Som jag skrivit om tidigare, vinner tjänstemannafacken mark på bekostnad av traditionella LO-fack. Med tanke på att TCO i förra valet pragmatiskt kunde ta tillvara sina medlemmars intressen och samarbeta med den borgerliga vänstern om familjepolitiken, kan denna förskjutning innebära ett litet steg mot mer rättvisa fackförbund, och mindre skeva valrörelser.
Uppdatering: DI hade en tidig artikel om det.
Tuesday, January 04, 2005
Inte bara Systembolaget
ALKOHOL Krogarnas roll i det alkoholrelaterade våldet och missbruket glöms ofta bort. Att England kommer tillåta dygnetrunt-krogar kan innebära stora skador och kostnader, rapporterar BBC. Såväl läkare som en f d polischef är kritiska.
I Sverige talar man om Systembolaget och utlandet - säljer systemet 49% av alkoholen, förväntas resterande 51% av alkoholen komma utomlands ifrån. Det gör den inte.
Ca 20% av alkoholförsäljningen regleras av vanliga kommunpolitiker, med blandat resultat. De försäljare som missköter borde straffas, och utskänkningstillstånd får - även om de ska delas ut till alla kvalificerade sökande - inte bli del av näringspolitiken. Tyvärr är inte alltid som det ser ut så.
Om den fria rörligheten minskar alkoholpolitikens räckvidd, blir det desto viktigare att se till att dessa regleringar fungerar, så att krogslagsmål och missbruk kan hållas vid ett minimum.
I Sverige talar man om Systembolaget och utlandet - säljer systemet 49% av alkoholen, förväntas resterande 51% av alkoholen komma utomlands ifrån. Det gör den inte.
Ca 20% av alkoholförsäljningen regleras av vanliga kommunpolitiker, med blandat resultat. De försäljare som missköter borde straffas, och utskänkningstillstånd får - även om de ska delas ut till alla kvalificerade sökande - inte bli del av näringspolitiken. Tyvärr är inte alltid som det ser ut så.
Om den fria rörligheten minskar alkoholpolitikens räckvidd, blir det desto viktigare att se till att dessa regleringar fungerar, så att krogslagsmål och missbruk kan hållas vid ett minimum.
Monday, January 03, 2005
Avskaffa arvsskatten 2005
BESKATTNING I dagens SvD föreslås det att man borde avskaffa arvsskatten retroaktivt, av hänsyn till offren i sydasien. Samma tanke har väckts tidigare, av riksdagsledamoten Per Landgren (kd).
Det skulle ingen regering kunnat. Hur hade det låtit om katastrofen skedde den 19/10, dagen innan Landgrens beslut skulle börja gälla? Det hade också spätt på de efterlevandes känsla av utsatthet och att ha blivit orättvist behandlade (särskilt om någon gick ut i tidningarna och uppmärksammade dem på det).
Det ett retroaktivt avskaffande gäller är alltså om man vill hjälpa dessa dödsbon (och uppskattningsvis dryga 24000 andra, baserat på förra årets statistik) genom att befria dem från förväntade skatter. En åtgärd med alternativkostnad på ca 1 miljard kronor (enligt DN) som lyfter en liten sten från de efterlevandes börda.
Det var rätt att avskaffa arvsskatten, på grund av dess orättvisa och kontraproduktiva utfall (inte för att det skulle vara mer fel att beskatta pengar som någon råkat få i arv, än pengar någon tjänat ihop). Det borde ha skett tidigare, och gärna med omedelbar verkan.
Men att i dagsläget kräva retroaktiva ändringar som inte går igenom - i princip säga "vad var det vi sade" - och hoppas på att en ilska växer och kanaliseras mot regeringen hjälper nog inte de katastrofoffer som nu flygs hem.
Bättre isåfall att se till att katastrofoffren får den hjälp och det stöd de så väl behöver, och se till att regeringens vilseledande inte står okritiserat.
- Det blir absurt om staten genom en arvsskatt som om några dagar slopas berikar sig på katastrofens offerDet låter ganska osympatiskt att staten skulle berika sig på offren för en fruktansvärd naturkatastrof. Men att säga att staten "berikar sig" låter lite väl aktivt. Nästan som om regeringen kunnat styra eller förutse omständigheterna.
Det skulle ingen regering kunnat. Hur hade det låtit om katastrofen skedde den 19/10, dagen innan Landgrens beslut skulle börja gälla? Det hade också spätt på de efterlevandes känsla av utsatthet och att ha blivit orättvist behandlade (särskilt om någon gick ut i tidningarna och uppmärksammade dem på det).
Det ett retroaktivt avskaffande gäller är alltså om man vill hjälpa dessa dödsbon (och uppskattningsvis dryga 24000 andra, baserat på förra årets statistik) genom att befria dem från förväntade skatter. En åtgärd med alternativkostnad på ca 1 miljard kronor (enligt DN) som lyfter en liten sten från de efterlevandes börda.
Det var rätt att avskaffa arvsskatten, på grund av dess orättvisa och kontraproduktiva utfall (inte för att det skulle vara mer fel att beskatta pengar som någon råkat få i arv, än pengar någon tjänat ihop). Det borde ha skett tidigare, och gärna med omedelbar verkan.
Men att i dagsläget kräva retroaktiva ändringar som inte går igenom - i princip säga "vad var det vi sade" - och hoppas på att en ilska växer och kanaliseras mot regeringen hjälper nog inte de katastrofoffer som nu flygs hem.
Bättre isåfall att se till att katastrofoffren får den hjälp och det stöd de så väl behöver, och se till att regeringens vilseledande inte står okritiserat.
Sunday, January 02, 2005
Ehrenberg ger ut veckotidning
PRESSTÖD Vad är skillnaden mellan en webtidning och en veckotidning med samma innehåll? I fallet ETC kan det vara "minst 2 miljoner kronor". Eftersom presstödet inte är teknikneutralt börjar Johan Ehrenberg nu ge ut en veckotidning.
Kritiken mot att presstödet bara gäller tryckta tidningar blir något för presstödsutredningen att ta upp. Det är dock inte det största problemet de har att hantera. Enligt statliga Konkurrensverket innebär nämligen dagens presstöd för dagstidningar (drifts- och distributionsstöd) ett hinder för nya tidningar, utan att hindra tidningssammanslagningar och öka mediemångfalden.
Kritiken mot att presstödet bara gäller tryckta tidningar blir något för presstödsutredningen att ta upp. Det är dock inte det största problemet de har att hantera. Enligt statliga Konkurrensverket innebär nämligen dagens presstöd för dagstidningar (drifts- och distributionsstöd) ett hinder för nya tidningar, utan att hindra tidningssammanslagningar och öka mediemångfalden.
Nypremiär för Potemkin
FILM Pansarkryssaren Potemkin (Potjomkin) har (ocensurerad) nypremiär snart. Den läsare som undrat vad namnet på min blog - броненосец (bronenosets) - betyder, kan få en ledtråd av filmens namn. På originalspråk heter den Броненосец Потёмкин.
Livstid för terror-misstänkta förbereds
KMT Washington Post rapporterar att Bush-administrationen förbereder evighetsförvaring av Guantanamo bay-fångar. Bland annat föreslår försvarsdepartementet ett fängelse för de fångar vars skuld inte förväntas kunna bevisas.
Samtidigt finns det ljuspunkter. Den vida definition av tortyr som den föreslagna som ofta ges del av skulden för behandlingen på Guantanamo och i Abu Ghraib, avskaffas. Istället presenteras en vidare definition av tortyr som ersätter den gamla i sin helhet. PM:et inleds förtroendeingivande (och riktigt):
Men, som DN också påpekar, finns det en poäng i att inte tillåta det rättsliga undantagstillståndet att utvidgas alltför mycket.
[tortyrnyheten via Hit & Run]
As part of a solution, the Defense Department, which holds 500 prisoners at Guantanamo Bay, plans to ask Congress for $25 million to build a 200-bed prison to hold detainees who are unlikely to ever go through a military tribunal for lack of evidence, according to defense officials.Det talas även, från CIA-håll, om att institutionalisera behandlingen av de s k spökfångarna.
Samtidigt finns det ljuspunkter. Den vida definition av tortyr som den föreslagna som ofta ges del av skulden för behandlingen på Guantanamo och i Abu Ghraib, avskaffas. Istället presenteras en vidare definition av tortyr som ersätter den gamla i sin helhet. PM:et inleds förtroendeingivande (och riktigt):
Torture is abhorrent both to American law and values and to international norms.Ironiskt nog föreslås mannen som delvis bar ansvaret för den gamla tortyrdefinitionen, Alberto R Gonzales, nu som ny justitieminister. Som DN skriver i dagens huvudledare finns det en konflikt mellan effektivitet och rättsstatens värden i kampen mot terrorismen. Och i utnämnningspolitiken (liksom i den svenska utvisningspolitiken) tycks effektiviteten prioriteras framför rättssäkerheten.
Men, som DN också påpekar, finns det en poäng i att inte tillåta det rättsliga undantagstillståndet att utvidgas alltför mycket.
Ty det som vi försvarar mot den internationella terrorismen är inte det västerländska kulturarvet, den fria marknadsekonomin eller faktiskt ens den politiska demokratin som sådan. Utan just idén att medborgarna besitter grundläggande fri- och rättigheter som inte får kränkas, och att statens yttersta uppgift är att upprätthålla och försvara dessa rättigheter.
Att slå vakt om denna idé är inte att vara eftergiven mot terrorism. Utan tvärtom att sätta hårt mot hårt: detta är vårt fundament, som vi håller för sant oavsett vilka gudar vi dyrkar eller inte dyrkar.
[tortyrnyheten via Hit & Run]
Subscribe to:
Posts (Atom)
