Newsweek, Koranen och anonyma källor

JOURNALISTIK Newsweek har nu fått be om ursäkt för uppgifterna om att koranen skändats på Guantanamo-lägret. De gjorde fel, och det kostade människoliv. Men vilket var deras fel? Och var det fel av svenska medier att sprida uppgifterna? Sprider medierna bara okritiskt islamistisk propaganda, eller litade de på en tidning som var för ovarsam med en högt uppsatt Pentagon-källa?

Dick Erixon tror på den förstnämnda förklaringen, och skriver att västmedier spred ett islamistiskt rykte. Han kritiserar t o m att DN och SvD skrev att uppgifter om koranskändningen ledde till upploppen (vilket skamset bekräftas i Newsweek-artikeln How a fire broke out).

Oavsett rapporteringen om upploppen som följde, uppkommer frågan om svenska medier borde litat på uppgiften. Det som talar mot, är att det var en kontroversiell nyhet, styrkt av en ensam "officiell" källa vid Pentagon, och att han var anonym. Samtidigt kan det vara svårt att få fram andra sorters källor i sådana undersökningar. Få myndigheter går ut med pressmeddelanden om sådana saker. Så, oavsett om man vill det eller inte, tvingas man som läsare välja om man vill lita på journalistens och mediets ärlighet. I det här fallet handlade det om seniorreportrar på Newsweek. Det finns mindre trovärdiga källor.

Lägg till det att liknande uppgifter, om annan behandling som bygger på kränkandet av religiösa tabun kunnat bekräftats av militären, kommit fram tidigare (se t ex Washington Post). Var det orimligt att i det läget föra vidare uppgifterna? Knappast.

Men för att återvända till Newsweeks trovärdighet. De anklagade USA för att vanhelga koranen, utan att kunna styrka anklagelserna ordentligt. Det är en klar journalistisk miss.

Man trodde förvisso inte okritiskt på obekräftade vittnesmål från fångar (som Göran Greider), men man stödde sig nog för mycket på en enstaka Pentagon-källa. Kanske följde man en hypotes alltför långt utan att pröva den. Kanske var det bara så att man publicerade alltför tidigt, utan att ha letat upp fler bekräftelser. När den ensamma källan nu säger att han kan ha missuppfattat saken, faller storyn, och drar ned tidningens trovärdighet.

Kritiker kan hävda att man aldrig borde skrivit något sådant, på grund av de konsekvenser det fick. Det är en farlig väg att böja sig för möjligheten att ens texter används i galningars agitation. De kan också hävda att anonoyma källor inte ska användas. Det gör det snudd på omöjligt att kritiskt granska.

Men faktum är att man måste styrka så allvarliga anklagelser väldigt väl. Och där brast Newsweek.

Se även:

Dick Erixon - Skrönan om Koranen i toaletten, del I, II, III
Newsweeks ursäkt
Alicio - Medias trovärdighet spolades. Inte koranen
bronenosets - Varumärkesjournalister (om trovärdighet i medierna)
bronenosets - Seymour Hersh (tm)
bronenosets - Rummel: Inför krigscensur (om KMT och journalistik)
The Huffington Post - What Newsweek knew (Roger L Simon)
The Huffington Post - To Roger L Simon: The Rest of the story (Jim Lampley)
DPA - Korankriget i USA
Reason - Yet another reason to cancel that Newsweek sub
Guardian - After week of riots, Newsweek admits it got Qur'an story wrong

Kreationism 2.0

Bild: Barnfilmen D is for dinosaur. Lär dina barn hur Bibeln hänger ihop med dinosaurierna. Bara £6+frakt.

ID Det har varit ganska mycket kreationism på sista tiden. Ett kreationistiskt museum öppnade nyligen, och i Kansas ifrågasätts darwinismen återigen. De senaste månaden har jag dessutom fått några kommentarer från anhängare till "intelligent design" (ID) - ett alternativ till evolutionen - i mina blogginlägg som nämner ID. Kommentarerna går ut på ungefär samma sak som den intervjuade ID-anhängaren framförde i BBC:s trosuppfattningsprogram Sunday förra veckan.

Jag får medge att jag inte läst den bok som två av kommenterarna föreslår att jag ska läsa. Tid är, som bekant, en begränsad resurs. Den bild av boken som jag fått genom Wireds läsvärda artikel om den antievolutionära rörelsen är dock inte så god. ID-idéerna den försöker torgföra tycks inte heller något som har större vetenskaplighet än tidigare seklers teorier om animalisk magnetism. Knappast något som borde läras ut i skolorna.

Se även:

The Panda's Thumb - Ten questions to ask your biology teacher (bemötande av 10 ID-argument)
Rationalisten - Evolution

KI-studien och medielogik

JOURNALISTIK På vetenskapssidan i dagens DN (ej på nätet) finns en längre text om KI-studien om homosexualitet och biologi. Karin Bojs förklarar resultaten, och sätter dem i relation till tidigare studier. Hon gör också något ovanligt. Hon skriver vad studien inte kan belägga:

"Hon [Savic, ansvarig för studien] understryker att resultaten inte säger ett dugg om försökspersonerna är födda med vissa strukturer i hypotalamus eller om deras reaktionsmönster är ett resultat av sexuella erfarenheter."

Den typen av information borde fler artiklar om nya studier innehålla.

Jämför den texten med DN:s första, korta artikel på nyhetssidan, som i princip bara fick utrymme för ett referat av studiens resultat. Redigeraren drog sedan slutsatsen "Biologi bakom homosexualitet" i rubriksättningen, och den vetenskapliga debatten var avslutad.

Där tidningsläsaren ofta vill ha en snabb, enkel och definitiv slutsats på området, talar rapporter ofta om begränsningar i extern validitet (ung. generaliserbarhet), nödvändiga förutsättningar och andra caveats för resultaten. Sådant som kräver goda förkunskaper för att journalisten inte ska antyda att studien svarar på frågor som den inte berör. Och sådant som kräver utrymme.

Jag vet inte vilka slutsatser folk drar av själva nyheten om feromoner och homosexualitet. Men det första jag kommer att tänka på när jag läser om studien, är vilka problem en slarvig förenkling av resultat som dessa kan skapa, och hur viktigt det är med kvalificerad vetenskapsjournalistik. För att göra den nödvändiga förenklingen av forskningsresultaten, måste man förstå på ett ungefär vilka fakta man kan bortse ifrån.

Vilka övergav valsegraren Labour?

VAL05 I Today Programme dagen efter valet talade man om "A very odd result in many ways". Kända labouraktivister såg ut "as if someone had run down their favourite cat or something", trots (New) Labours historiska tredje mandatperiod. Partiets väljarstöd hade minskat, och såväl tories som lib dems var på frammarsch. Hur? David Cowling på BBC har sammanställt opinionsundersökningarnas bild av partiernas stöd i olika väljargrupper. Läsvärt.

Seminarietips: Reklamens makt

TIPS Onsdagen innan bloggforum håller SNS seminariet Reklamens makt över medierna. Kostar 150-200kr inklusive Karl-Erik Gustafssons bok på temat. Av projektansökan att döma, verkar det lovande (och det säger jag inte bara för att de tycks understryka hur viktigt det är med såväl public service-medier som kommersiella).

Gissningsvis blir det hela riktigt intressant. För den som är i Stockholm då, det vill säga.

SSU och matpriserna

KONKURRENS När en del ungdomsförbund firar Europadagen demonstrerar andra mot lägre matpriser. Från SSU:s hemsida:

"När fokus ligger på lågpris så hindrar det utvecklingen av de produkter som tillverkas i industrin. Detta leder i sin tur till att jobben hotas, säger Livs andre ordförande Hans-Olof Nilsson"

Nog för att det kan finnas andra saker man kan välja att gå efter än priset när man handlar mat. Men det blir lite absurt när regeringspartiets ungdomsförbund - tillsammans med Livsmedelsarbetarnas förbund - de facto demonstrerar mot sänkta matpriser. Som Konkurrensverket skriver om lågpriskonkurrensen:

Genom att förlägga en stor del av inköpen till lågprisbutiker kan [en tvåbarnsfamilj] göra en besparing på 2 000–3 000 kronor om året.

Kedjorna satsar allt mer på egna varumärken vilket beror på hårdare konkurrens och en vilja att profilera den egna kedjan. Om konkurrensen bibehålls kan konsumenterna gynnas av denna utveckling genom lägre priser.

(ur Konkurrensnytt 5/04)

Se även:

Konkurrensverket - Konsumenterna, matpriserna och konkurrensen (rapport 2004:2)

Valet märktes knappt

VALSYSTEM Don't we matter, frågar Guardian-reportern Liane Katz lite uppgivet. Hennes valkrets Islington North är alldeles för säker, berättar hon på Guardian Election2005-log:

"Where I live, this election is invisible. Not a single leaflet has dropped through the letterbox with the pizza flyers and council tax circulars, and no one's been round to canvass. Apart from some bright orange Lib Dem diamonds lining a leafy street in Highbury, I haven't seen one election poster or placard on my journey to work either."

Varför bry sig att kampanja i de säkra valkretsarna, när slaget står i marginal constituencies?

Enmansvalkretsar ger förvisso medborgarna en tydlig lokal representant (som det beskrevs i Godmorgon Världen förra veckan). Och visst har Erixon och Sömnlösa nätter en poäng i att de flesta valsystem har proportionalitetsbrister - partier i vågmästarställning som mp (eller Lib dems under en kort period i UK) kan få ett överdrivet stort inflytande. Som Pär Nuder sade i sin argumentation för majoritetsval, ger systemet tydligare ansvarsutkrävande.

Samtidigt påpekar Carsten Anckar i SNS-boken "Effekter av valsystem" att det svenska valsystemet faktiskt ger ganska stor regeringsstabilitet, och god representativitet. Och majoritetsvalets fördelar måste vägas mot att en stor minoritets röster i valkretsarna kastas bort. Skillnaden mellan Lib dems och Labours röstandelar är 13.2%, men i parlamentet skiljer det med 294 parlamentariker. Var en väljare bor får ett enormt inflytande på hur stor vikt hans röst får.

Majoritetsvalsystemet har skapat grogrund för sidor som Tacticalvoter.net, där folk byter röster mellan valkretsarna för att minimera antalet tories i parlamentet. Ett annat alternativ för de som sätter torymotstånd framför ideologiskt val har varit taktiskt röstande ("med klädnypa på näsan") utan garantier för att någon kommer matcha deras röst i en annan valkrets. Ganska smart, men väl ett slöseri med tid och energi.

Man ska kanske inte avvisa majoritetsval helt, men den låga representativiteten är långtifrån bara - som Erixon hävdar - "fördomar". Det finns goda skäl för Grundlagsutredningen att säga nej till majoritetsvalssystem i enmansvalkretsar.

Se även:

Make my vote count campaign
bronenosets - Nytt valsystem i USA (CO)?
Polly Toynbee i Guardian - Off with our nose-pegs (via perfect.co.uk)
Guardian Election2005 - Don't let your candidates go AWOL
BBC News - Is the voting system fair?

Regeringen svänger om globala skatter

BESKATTNING Idag avvisade Göran Persson globala skatter (på bl a flygbiljetter) och talade istället för frihandel. Ett välkommet besked, med tanke på att biståndsministern stött sådana förslag vid såväl Världsbankens förra toppmöte som Attacs årsmöte.

Det den fattiga världen behöver är mer frihandel, vettigt bistånd, demokrati, skuldavskrivningar och hjälp att bygga upp institutioner. Inte politiska gester i form av skatter som kan bli kontraproduktiva. Göran Persson har just svängt regeringen i rätt riktning i den sista frågan. Bravo.

[via Rationalisten]

Se även:

bronenosets - Rökridåer från Chirac
Attac-bloggen - Persson tror inte på global beskattning
GP-debatt - Föråldrade argument bakom nej till global skatt (v, mp, Attac)

EU-bläckfisken och andra valfilmer

VAL05 "On a serious newsday, thank goodness for the UK Independence party", skriver Helen Rumbelow på The Times valblogg. Det numera decimerade anti-EU-, anti-invandring, pro-högre pensioner och glada barn-partiets propagandafilm [WMV] är onekligen ganska rolig med sin EU-jättebläckfisk.

Ännu roligare är att partiet tar sig själva på allvar.

Ska man sammanfatta något av de andra partier i en valfilm, är Channel 4:s kampanjfilm för de konservativa överlägset bäst. Channel 4 har låtit göra filmer för partierna "som de skulle vilja göra dem", och tory-filmen är perfekt. Filmiskt bra, propagandamässigt bra, och en lagom syrlig kommentar till partiets valkampanj (som DN tyvärr gjorde rättvisa i dagens sågning). Väl i klass med Child's pay.

Valfilmer (PEBs) i urval:

Channel 4 - Clean me (tories).
Channel 4 - Waking up (labour). En stackars väljare vaknar och märker att hon valt en tory (som påminner starkt om Wallace i Wallace & Gromit) som sängkamrat för de kommande åren.
Channel 4 - Safe hands (lib dems). Tories och labour käbblar, medan en stackars hemlös behöver hjälp. Kunde varit bra, om den var 3 minuter kortare.
Tories - Take that look off your face. [WMV] Blairs löften kontrasteras mot (konservativa) tidningsrubriker.
Labour - Memories [RM]. Smutskastning som skyller bl a 80-talets konflikter Thatcher-NUM på Michael Howard.
Labour - The NHS [RM]. Om The National Health Service och tories sjukvårdsförslag.
Lib dems - The boy who cried wolf. [WMV] WMD.

ABF:s roller

SAP Dagens PR-miss för den socialdemokratiska mediebilden kommer från förre partisekreteraren Lars Stjernqvist. Ur Linköpings Tidning:

ABF Östergötland ska vara en plats för frispråkighet. En plats där politiker kan samlas och föra goda politiska samtal. Det säger Lars Stjernkvist, nyvald ordförande för ABF Östergötland. [---]

- ABF ska vårda sitt arv med studiecirklar, men jag tror också att man måste utvecklas. Jag tycker att ABF ska bli en plats där politiker träffas och utbyter åsikter. Det ska vara högt i tak. Man ska kunna ge och ta.

- Helt enkelt en plats där makthavare i Östergötland träffas och ventilerar sina åsikter. Vi debatterar och munhuggs i media, men vi behöver en plats där media inte är inblandad. Den platsen bör ABF kunna skapa, säger Lars Stjernkvist.

Inget ont om idén som sådan - studiecirklarna kan behöva kompletteras (och en del annan ABF-verksamhet kan vara klart intressant, om än obalanserad).

Men som symbolhandling - för det är sådana som räknas - kan det knappast vara ett klokt drag. Man sätter inte direkt stopp för den kritik som handlar om att SAP svikit ideal och blivit ett maktparti, genom att öppet omdefiniera folkrörelseladdade Arbetarnas Bildningsförbund till ett ställe för makthavare att umgås. Tur för Stjernqvist att han inte lyckades få ut sitt budskap.

Klintbergare på 1:a maj

RESEARCH Badtunnan i Högfors har börjat få mytiska proportioner och leva sitt eget liv. Den blev snabbt en symbol för spin och symbolhandlingar. I år togs den t o m upp i utbildningsministerns 1:a maj-tal:

"Ända sedan de trängde ihop sig i Mauds badtunna har de ägnat sig åt att försöka få folk att glömma hur deras politiska alternativ ser ut. Valet nästa år kommer precis som vanligt att handla om i vilken politisk riktning vi vill att Sverige ska utvecklas. Politik är inte samma sak som att driva en reklamkampanj. Politik är att ta ansvar och hantera svåra frågor. Det räcker inte att sitta och se glad ut i en badtunna!"

Lite roligt sagt, och det inte bara för att i princip det enda regering och opposition är ense om är att det finns två alternativ i valet -06. För den mytiska badtunnan kom aldrig till användning.

På östfronten intet nytt

PUTIN I måndags höll Putin sitt tal till nationen, och talade där bland annat om att "civilisera centralasien". Samma dag rapporterade Moscow Times om helgens rysk-vitryska toppmöte, där president Lukasjenko berömde Rysslands reaktion på Condoleezza Rices uttalanden:

"As president of Belarus, I want to thank you, Vladimir Vladimirovich, and comrade Sergei Lavrov for the huge support you are giving us at a difficult time for us in our history as a sovereign and independent nation," Lukashenko said.

Det är i det ljuset man ska se Putins tal om "demokrati i Rysslands egen takt", och hans utrikespolitiska ambitioner för ett starkt Ryssland. Putins demokratiska reflexer är kanske inte de bästa, utrikespolitiskt eller inrikespolitiskt. Som UI:s Ebba Sävborg skriver:

Under sina drygt fem år på presidentposten har han målmedvetet samlat alltmer makt i sina egna händer och förvandlat tidigare motvikter mot Kremls maktfullkomlighet - de fria massmedierna, de folkvalda guvernörerna, oppositionen i duman och framgångsrika affärsmän - till räddhågade och spaka jasägare.

Det är inte så att opposition saknas helt - Sävborg påpekar att Putins ställning försvagats efter "babusjka-revolutionen" som följde på klumpigt genomförda sociala reformer (ett tag talade en av sparkade premiärministern Kasjanov t o m om att ställa upp i val). Men den är svag. Och med de nya valreformerna, och de kraftigt kringskurna fria massmedierna lär de inte ha det lätt.

Man ska inte förringa den politiska viljan att minska korruptionen - Putin har genomfört en förenkling av skattesystemet, tullarna, och småföretagens besök av inspektörer av olika slag har minskat under Putins år vid makten. Men det har skett långsamt, och samtidigt som ett mer auktoritärt kreml centraliserat makten. F d militärer och säkerhetstjänstemän anses ha fått allt större inflytande inom staten (se diagram).

Frågan är varför någon blev förvånad när Putin talade om "demokrati i Rysslands egen takt" och uttryckte sovjetnostalgi. Gärna demokrati, men först rejäl stabilitet.

Se även:

Guardian-ledare - Putin's way (050426)
DN huvudledare - Putins Ryssland på farliga vägar (050427)
Per Ericsson i SvD - Putin blidkar alla och ingen (050426)
IHT - Putin assails 'terrorizing' business (050426)
Guardian - Putin bangs drum for Russia's civilising mission (050426)
BBC - Putin deplores collapse of USSR (050426)
Ebba Sävborg, UI Utrikesanalys 11/04 - Putinologi - framtidens forskningsfält?
Pravda.ru - Putin promises bright stable future for Russia in State of the Nation address

Redan de gamla grekerna

SPECTATORBRÅKET När jag läste Stefan Jonssons artikel om Stockholm Spectator slogs jag av den jämförelse han använde.

"Metoderna är av gammalt märke. Redan Platon beskrev dem: demagogen är insmickrande mot sina åhörare och föraktfull mot motståndaren. Hans mål är inflytande och makt. Vinner demagogen folkets öra står tyranniet om hörnet, varnade Platon.

Fast det medium där SS [sic!] tillämpar sina metoder är nytt: på internet står demagogen utan den offentlighet han behöver för att utöva makt. Sambandet mellan det manipulerande ordet och den förtryckande makten, mellan demagogi och tyranni, är inte lika självklart i digitala medier som på Platons agora."

Det är en intressant jämförelse, med tanke på att antidemokraten Platon inte ville släppa in vem som helst på agoran. Man ska inte dra alltför stora växlar på det, men det var ett lite roande retoriskt misstag.

Jag tror att Jonsson har rätt i att Spectator vill "rycka det intellektuella intiativet ur händerna på fienden". De tycker att medierna är vänstervinklade, och påpekar det. Men betyder det att de är del av en stor konspiration, eller att tidningar som DN bör låta bli att ta deras (seriösa) kritik på allvar? Om man bortser från återkommande överdrifter i retoriken (såsom det resistant strain of anti-Americanism som sägs florera på SVT), har Spectator ofta poänger i sin mediekritik. Och det bör tas på allvar. I avsaknad av en journalistisk vakthund har USA-bilden - som Cecilia Uddén påpekat - blivit lätt svart-vit.

Se även:

McCormac och Moynihan i Expressen - DN behöver oss
Alicio i underlandet: Stockholm Spectator bemöter DN Kultur
Flykten från ankdammen: Jonssons metoder
Kurt Lundgren - Bloggen Spectator en påle i DN:s dödkött
Det progressiva USA: DN om bloggar
Spectator Stambord - We knew it couldn't last
johannorberg.net - Stockholm Spectacle

The Sun stödjer Blair

VAL05 Så steg den röda röken upp ur skorstenen som monterats på huset där The Suns chefer samlats för att besluta vem tidningen ska stödja i valet 2005.

Inte riktigt så viktigt som påvevalet. Bara nästan.

The Sun är kanske inte den mest journalistiskt framstående eller djuplodande tidningen. Men den anses ha ett väldigt stort inflytande med sin högst partiska rapportering. Labours valstrateger medger att tidningens stöd i valet 1997 spelade en viktig roll i New Labours framgångar.

De konservativa ligger redan en bit efter Labour i opinionsundersökningarna. Och nu har Murdochs The Sun alltså återigen ställt sig på Blairs sida. Det kan inte vara roligt att vara Tory.

[nyhet via Guardian Election2005 blog]

UK-valet: En manipulerad bild säger...

Förra veckan avslöjades det att brittiske parlamentskandidaten Ed Watts manipulerat en bild där han kämpar för en asylsökande, för att den skulle passa dagens mindre generösa budskap i en av valets viktigaste frågor.

En manipulerad bild säger mer än tusen ord, eller hur var det?

Apoteksanställda och monopolet

APOTEKET Vad tycker de apoteksanställda egentligen om apoteksmonopolet? Igår kunde man höra att "Apoteksanställdas förbund" menade att "Läkemedel i handeln fara för patienter", vilket av flera (däribland HAX) uppfattade som att apotekarfacken ville behålla monopolet:

"Nej, det här handlar bara om ett snävt särintresse. De apoteksanställda vill inte mista arbetstillfällen till ICA, Konsum och Åhléns. Om det blir bättre eller sämre för oss medborgare - det struntar de egentligen i."

Problemet är att facket som uttalar sig faktiskt vill avskaffa Apotekets monopol. Medan TCO-anslutna Farmaciförbundet (med ca 7000 medlemmar) vill behålla monopolet, verkar SACO-anslutna Farmacevtförbundet (ca 7400 medlemmar) "för fler arbetsgivare på apotekssidan".

Men varför då utspelet? Läser man vad Farmacevtförbundet säger, utan nyhetsjournalistens behov av dramatisering, framträder en annan bild. Nämligen att regeringen av någon anledning inte förberett inför möjligheten att apoteksmonopolet avskaffas.

vilka regler som ska gälla och vilken övervakning och kontroll, det har varken handeln eller Farmacevtförbundet fått några besked om.

Det kan göra att kunderna får vänta ännu längre på att få köpa huvudvärkstabletter på ICA. Med tanke på att läkemedelsberoende är ett större problem än något okynnesbandagerande (som HAX talar om), är det dessutom allvarligt ur säkerhetssynpunkt.

Och det var väl vad "Apoteksanställdas förbund" (som SR kallade dem) sade. Att klaga på det största farmacevtfacket för det här utspelet, är något av att skjuta budbäraren.

Se även:

bronenosets - Svår jämförelse
bronenosets - Staten säljer tandkräm
SvD - Regellöst tillstånd om monopolet faller (8/10 2004 [sic])

Datorspel bra för barn (FHI)

DATORSPEL Idag presenterade statliga Folkhälsoinstitutet en forskningsöversikt om datorspel som lär förvåna vissa:

"Genomgången ger starkt stöd för att datorspelande ger positiva effekter på spatiala förmågor och på reaktionstid. De spatiala förmågorna betraktas traditionellt som en av de viktigaste delarna i vår intelligens. Studierna ger begränsat stöd för att spelande leder till val av aggressiva leksaker men det är oklart hur detta bäst tolkas eftersom studierna inte ger något stöd för samband mellan spelande och aggressiva känslor, tankar eller beteenden trots att dessa utfall är väl studerade. De två longitudinella studierna av datorspelandets effekter på övervikt ger inte stöd för ett sådant samband."

Undrar vad Fair Play har att säga om saken.

Se även:

bronenosets - 129 storspelare blev 40 000
Copyriot - Fair Play och moralpaniken (del I)
Rasmus Fleischer - Fair Play och moralpaniken (Eudoxa rapportserie nr 6)

+270% matmoms?

LOBBYING Momsen kan sänkas till 22%, kunde man läsa förra veckan.

- Det vore en riktig knytnäve i magen på länets största och mest framgångsrika bransch, säger länsturistchefen Håkan Hising.

Vid första anblicken kan det förslag om sänkt moms som läckt ut från momsutredningen låta som en populär reform. Men som länsturistchefen i Jämtland visar ovan, kan det möta starkt motstånd. Anledningen? Differentierade momssatser.

Det tog tre år för Förläggareföreningen och PR-byrån Springtime att få bokmomsen sänkt till 6%. När det nu är genomfört, lär det inte bli lätt att ändra. Detsamma gäller andra, ännu starkare intressen. En gemensam momssats innebär nämligen ganska stora förändringar. En sammanfattning:

• Matmomsen (stödd av LRF, Dagens Handel och Handelsanställdas förbund) +80%
  
• Turismmomsen (stödd av Svensk Turism) +270%
  
• Bokmomsen (Förläggareföreningen, Författarförbundet) +270%
  
• Tidningsmomsen (TU, SJF) +270%
  
  Hade vänt på siffrorna förut. Därav rubriken

Och så vidare. Varje kvällstidning kan räkna ut hur momshöjningen slår (använd Konsumentverkets Budgetkalkylator för att räkna ut hur mycket dyrare maten blir för genomsnittsfamiljen i din läsekrets), och varje intressegrupp kommer bygga allianser mot förslaget. Resultatet blir en enorm tröghet.

Kanske är det bra i vissa fall. När jag läser om teatrarnas situation ser jag att en momshöjning nog kan vara väldigt tuff för kultursektorn. Men i stort gör trögheten att man missar förändringar som leder bort från dagens särbehandling av olika slags varor och tjänster (varför 12% moms på hämtmat och 25% på restaurangmat?).

Jag misstänker faktiskt att det är svårare att införa en enhetlig moms än att införa platt inkomstskatt. Momsutredningen kommer nog lägga fram något annat av sina tre alternativ.

Se även:

Statskontoret - Remissvar på SOU 2002:74
Federley - Spännande i CUF

Veckans citat

ULVSKOG DN-journalisten Knut Kainz Rognerud fick inte bara Guldspaden för grävjobbet om Anna Johansson-Visborgs stiftelse, han har fått utstå en del s-kritik om kampanjjournalistik också. I veckans Journalisten återges hur han inför församlade grävande journalister berättade hur han fick uppslaget till grävjobbet:

”Det började med att Sten Nordin, oppositionsborgarrådet, ringde och sade att han hade en bra grej. Han bjöd på lunch och middag och kom hem till mig på kvällen någon dag senare. Vi känner ju varandra sedan MUF-tiden…”
En kompakt tystnad lade sig över lokalen och ett antal reportrar såg ut att börja leta efter mobilnumret till Marita Ulvskog, när Rognerud, med ett snett leende, sade ”äh, sorry, jag kunde inte låta bli”.

METAKOMMENTAR För tillfället är jag lite upptagen, men jag återkommer snart med kommentarer och studier. bronenosets lever vidare.