KI-studien och medielogik

JOURNALISTIK På vetenskapssidan i dagens DN (ej på nätet) finns en längre text om KI-studien om homosexualitet och biologi. Karin Bojs förklarar resultaten, och sätter dem i relation till tidigare studier. Hon gör också något ovanligt. Hon skriver vad studien inte kan belägga:

"Hon [Savic, ansvarig för studien] understryker att resultaten inte säger ett dugg om försökspersonerna är födda med vissa strukturer i hypotalamus eller om deras reaktionsmönster är ett resultat av sexuella erfarenheter."

Den typen av information borde fler artiklar om nya studier innehålla.

Jämför den texten med DN:s första, korta artikel på nyhetssidan, som i princip bara fick utrymme för ett referat av studiens resultat. Redigeraren drog sedan slutsatsen "Biologi bakom homosexualitet" i rubriksättningen, och den vetenskapliga debatten var avslutad.

Där tidningsläsaren ofta vill ha en snabb, enkel och definitiv slutsats på området, talar rapporter ofta om begränsningar i extern validitet (ung. generaliserbarhet), nödvändiga förutsättningar och andra caveats för resultaten. Sådant som kräver goda förkunskaper för att journalisten inte ska antyda att studien svarar på frågor som den inte berör. Och sådant som kräver utrymme.

Jag vet inte vilka slutsatser folk drar av själva nyheten om feromoner och homosexualitet. Men det första jag kommer att tänka på när jag läser om studien, är vilka problem en slarvig förenkling av resultat som dessa kan skapa, och hur viktigt det är med kvalificerad vetenskapsjournalistik. För att göra den nödvändiga förenklingen av forskningsresultaten, måste man förstå på ett ungefär vilka fakta man kan bortse ifrån.