Företag och kvinnoföretag

DISKRIMINERING Skillnaden mellan ett företag och ett "cerifierat kvinnoägt företag" (WOB) är att ett WOB i vart fall i New York får tillgång till särskilda kvoter i upphandlingar. Det insåg VD:n Tama Starr, och efter moralisk tveksamhet och visst arbete, lyckades hon få sin certifiering. Det blev grunden för en syrlig och välskriven Reason-artikel om problemen med hela företeelsen att tilldela företag kontrakt på basis av vilken/vilka grupper ägaren tillhör.

Den typen av positiv särbehandling tillämpas idag i Sydafrika och tycks vara en PR-mässig nödvändighet i delar av USA. Men frågan är om det leder till en större rättvisa, eller om det ens är en rättvis metod att försöka lyfta underpriviligierade. Starrs artikel ställer ett antal viktiga frågor

• Hjälper särbehandlingen de som behöver hjälpas - de utan nätverk och kunskaper?
  
• Tas en särbehandlad företagare på samma allvar som en som förtjänat kontrakten på vanligt vis?
  
• Blir ett system med kvoter mer eller mindre godtyckligt än en vanlig marknad?
  
• Om man ska börja särbehandla grupper, vilka ska då särbehandlas?
  
• Kan systemen felutnyttjas?
  

För den som känner till tidningen Reason sedan tidigare kommer Starrs svar inte som någon överraskning.

Men trots att den är skriven för de redan frälsta är artikeln klart läsvärd. Den visar på ett pedagogiskt sätt att kvoter vid upphandling lätt leder till godtycke, snarare än att lösa de problem som kan drabba entreprenörer p.g.a. dåliga kontakter, eller för den delen fördomar hos kunderna.