PLANERING Poundbury tycks vara ett ganska otrevligt ställe. En gullig idyll utan planer att förändras. Idylliskt på ett medvetet sätt. Och just därför väldigt otrevligt.
Häromdagen hörde jag slutet på P1 Reporter-programmet Cute is not enough, ett program om Prins Charles planerade stad Poundbury. På samma sätt som den tema-stad som Disney låtit uppföra i USA, har Poundbury planerats för att uppfylla en viss dröm, ett visst mål. Stadsborna bor där på villkor att de inte gör några tydliga yttre förändringar från prinsens brittiska småstadsidyll.
Först verkar det gulligt, men snart börjar såväl lyssnaren som reportern inse vilket statiskt och hemskt liv det måste vara. Trottoarerna grusas så att inga inline-åkande ungdomar ska störa bilden. Målet är uppnått, och människorna får lära sig leva med det. Man börjar se att idyllen, den som det var på dengamlagodatiden, är ett sött turistmål, men en död levnadsmiljö.
Till slut blir reporterns beskrivning tyvärr plågsamt överpedagogisk, men den som lyssnat förstår känslan. Det duger det inte med en gullig förutbestämd utopi eller idyll, hur gullig den än må vara. Cute is not enough.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Har du tittat på svenska Jakriborg?
Post a Comment