Det känns inte så konstigt att svenskspråkiga människor (och blivande samhällsvetare) gynnas av Högskoleprovets utformning, om man ser till balansen mellan provets delar. Ren ordkunskap kan ge nästan lika många poäng som statistiktolkning och logik.
Intressant nog ser HSV rättviseskäl för att understryka detta ännu mer.
I rapporten föreslås en förändring i balansen mellan analytiska och verbala uppgifter för att komma till rätta med de könsrelaterade skillnaderna i prestationerna på provet. Även införande av s.k. produktiva delprov, t.ex. skrivprov, föreslås.
Referat i antagningsutredningen, s59.
Indirekt ställer man alltså kvinnor mot invandrare. Rob Peter to pay Paul, när det intressanta borde vara om provet passar utbildningens krav - att den som lyckas på provet också har en god chans att lyckas i utbildningen. Även om det knappast är lika allvarligt som positiv särbehandling (det finns trots allt större skillnader inom sökandegrupperna än mellan dem), är feltänkt och onödigt.
Ett större fokus på utbildningen utesluter inte en granskning utifrån genus-, etnicitets- och klassperspektiv. Exempelvis har HSV påpekat att reglerna för omprov både missgynnar sökande från studieovana miljöer (akademikerbarn gör oftare om provet tills de får önskat resultat), och försämrar prognosmöjligheterna. Andra faktorer som skulle göra provet mer neutralt, utan att nödvändigtvis försämra prognosmöjligheterna, är att se över uppgiftstyperna och de ämnesområden som uppgifterna handlar om (vilket påverkat kvinnors resultat).
En klok anti-diskrimineringslinje från SFS-ordföranden vore att kräva att man gav upp tanken på ett test för allmän studentkompetens, styckade upp dagens HP i flera prov - ett som testar lämplighet för sam-utbildningar, ett för ingenjörsutbildningar etc - och satte fokus på provet som prognosverktyg.
Alltså: Jämlikhet i (prov-)möjligheter, inte i utfall. Frågan är om han skulle gå med på det.
2 comments:
Nja, att man tagit sig igenom Svenska B utan att bli underkänd betyder inte att man vet vad "attestera" eller "idas" betyder. Dessutom finns det en läsförståelsedel utöver den löjligt betydelsefulla ORD-delen.
Själv hade jag några mindre fel på de delarna, och då är jag ändå ett svenskt akademikerbarn som lyckats hyfsat i skolan (och på provet i stort). Att alla gått igenom SvB gör inte att det är egalt om man har svenskspråkig bakgrund eller ej.
Bra inlägg. Det är alltså så illa som man befarar. Att använda provet som prognosverktyg för att plocka in dem med bäst förutsättningar är det politiska argument som styr provets utformning. Märkligt, minst sagt.
Post a Comment