"when the country is at war; and when in the long run ALL Americans are at risk from biological, chemical, and nuclear weapons terrorists and their state supporters might use against us; we cannot afford to have the media freely providing aid and comfort to the enemy. The stakes are too high.Rummel anger en till synes ganska begränsad censur, men anger samtidigt "comfort to the enemy" som en av anledningarna till att censurera tidningar, TV-kanaler och radio. Det antyder hur lätt det kan vara att offra en grundläggande rättighet och en vakthund mot maktmissbruk, i den pågående kampen mot terrorismen. Om avslöjanden om missförhållanden likt de i Abu Ghraib-fängelset riskerar att reta upp irakier och göra dem till lätta rekryter för terrororganisationer, ska de då få tryckas?
/ ... /
How far should this go? I would use the censorship of World War II as criteria. This would mean, for example, that news reports of secret commando operations in Iran, or the employment of a secret weapon, or . . . well, you get the idea."
Det är inte någon vild gissning att Rummel inte är så representativ för den amerikanska debatten (och hans blogpost är kanske mest intressant för oss som hört talas om honom genom hans forskning om folkmord). Men att grundläggande rättigheter alltför lättvindigt kan inskränkas i ett krigstillstånd är varken något nytt eller kontroversiellt. I en stor undersökning om amerikanska studenters inställning till pressfrihet uppgav bara varannan student att tidningar fritt skulle få trycka artiklar utan statlig förhandscensur.
Som tur är ger första tillägget till konstitutionen ett väldigt starkt skydd mot opinioner som dessa. Det gäller bara att påminna om att sådana garanter finns (studenterna var förvånansvärt okunniga). Och minnas att de är särskilt viktiga när mentalt krigstillstånd råder.
3 comments:
Jisses! Och det från Rummel? Här passar väl uttrycket att ha skitit i det blå skåpet?
Louise P
Rummel är ju i detta fall trots allt konsekvent; han tar påståendena att USA är satt under hot av den elaka landsortsbefolkningen i Afghanistan och Irak på allvar och drar de logiska konsekvenserna av detta. Att ett land som är satt under riktigt hot inför presscensur, det är ju i sig inte så förvånande.
Att han sen inte fattar att snacket om "hot" bara är retorik, det är ju en helt annan sak.
Per Ahlmark berömmer forskaren Rummel i DN idag.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=505634&previousRenderType=2
Ahlmark är ju en av de krigsenthusiaster som näst intill bönade och bad för att
USA-regeringen skulle angripa Irak 2003. Han skällde som en bandhund
på Hans Blix och andra som ifrågasatte myten om att Saddam hade
massförstörelsevapen.
Nåväl, denne Rummel som Ahlmark beundrar har kommit fram till den
skrämmande slutsatsen att troligen ca 170 miljoner människor gick under av
"democide" mellan 1900 och 1987.
Democide är en term som Rummel myntat, som innefattar dödande genom krig,
dödande genom avrättningar och dödande genom avsiktlig svält. ( T.ex.
borde väl en halv miljon barn som dödades genom sanktionerna mot Irak
räknas till democide? Också avsiktligt framkallad svält och sänkt medellivslängd
på grund av nyliberal marknadsekonomi i t.ex. f.d. Sovjet o Latinamerika bör väl
gränsa till democide? )
Av de 170 miljonerna 1900 - 1987 säger Rummel att 40 miljoner dödades
genom krig.
138 miljoner dödades av totalitära regimer.
28 miljoner dödades av "auktoritärt styrda länder" .
Endast 2 miljoner av "demokratier".
Ja, här blir det gult kort förstås!
Man undrar över hur Rummel kan ha kommit fram till att "demokratier"
endast har dödat 2 miljoner sen 1900-87 när det är allmänt känt att USA
dödade ca 3 miljoner bara i sitt angreppskrig i Vietnam.
Dessutom sägs inte något om att USA-regeringarna har framkallat och
aktivt understött ett dussintal högerdiktaturer som ägnat sig åt folkmord. Innan
USA angrep Irak ägnade man sig t.ex. åt att med vapen stödja Baat-regimen. På
liknande sätt hjälpte man tidigare till att genom en kupp installera Shahen av Iran.
Är man då delaktig i diktaturernas "uppsåtliga mördandet"? Hur räknar man ?
I diktaturerna i Chile, Indonesien och flertalet latinamerikanska
länder var USAs regering genom CIA bevisligen djupt involverade. Johan
Galtung och William Blum uppskattar att 12-18 miljoner har dödats sen 1945
genom USAs och dess klientstaters krigföring, massakrer och subversion.
En av deras poänger är att akademikerna inte ägnar sig åt att utforska den
här saken. Vi har därför bara en otydlig bild av i vilken omfattning
Västvärldens demokratier har bidragit till "democide" sen 1900.
Men begreppet är i och för sig användbart.
Nog kan man tänka sig att Rummel har rätt när det gäller slutsumman, att
170 miljoner människor i världen har slaktats avsiktligt, av ideologiska
skäl, av påtvingad svält, genom grymma sanktioner o.s.v. mellan 1901
och 1987. Jag betvivlar inte det.
Men kanske blir det lite svårt att ta en forskare på allvar som i det
här sammanhanget ( democide ) inte nämner något om kolonialhistoriens
realiteter. "The mother of all democides".
I alla fall refererar Ahlmark ingenting om kolonialhistoriens democide.
Rummel, en forskare som inte heller tycks göra någon begreppsmässig
skillnad på högerdiktaturer som rustats o understötts av väsvärlden,
och de kommunistdiktaturer som bekämpades i Kalla Kriget??!!
DN / Ahlmark har antagligen avsikten att framställa historien så att
det blir troligt att USA har utfört sina krig och sin subversion i
världen ( f.n. över 700 militärbaser ) för att "säkra demokratin" / inte
för att säkra olje- och råvarutillgångar, makthegemoni o.s.v.
Poängen man ska se är att "endast" 1-2 procent har dödats av
demokratierna - resten av de 170 miljonerna har dödats av
"diktaturer". Och flest ( 110 miljoner ) förstås av kommunistdiktaturer.
Det ska väl framgå av de här lilla räknestycket att "vi" trots allt fått betala
ett lågt pris ( endast 2 miljoner dödade ) för USAs heroiska
ansträngning.
Det är väl vad mainstream mediet DNs ledarsida lite försiktigt vill
förmedla till en krigs-äcklad allmänhet? "Kriget mot terrorn bör fortsätta,
det är vår räddning".
Här på bloggen får jag tydligen också höra att Rummel också förordar krigscensur i
USA.
Ja var ska sleven vara om inte i grytan!
Hälsning!
Gunnar Thorell
http://members.chello.se/humanistgruppen/
Post a Comment