Wednesday, October 26, 2005

Föräldraförsäkringen och arbetsmarknaden

6 av 10 föredrar status quo framför ökad individualisering i föräldraförsäkringen, berättade DN igår. Idag sammanfattar ledarsidan problemet med den hållningen ganska väl. Hur ersättningssystemen utformas har stora konsekvenser för kvinnors (inte bara mödrars) ställning på arbetsmarknaden.

Sådan påverkan tycks ha spelat stor roll för slutsatserna i SNS första skrift i Analys & Opinion-serien, Föräldraförsäkringen och jag [PDF] (en småakademisk debattskrift och historiegenomgång som verkar ganska intressant). Vid presentationen sade författaren, ekonomen dr Lisa Román, i vart fall:
– När jag började arbeta med skriften tyckte jag att föräldrar själva borde få bestämma hur de vill fördela sin föräldraledighet, men genom mitt skrivande har jag delvis ändrat uppfattning. Och det beror främst på arbetsmarknadsskäl. Ett tungt argument är den statistiska diskriminering som gör att kvinnor som grupp på arbetsmarknaden drabbas. Arbetsgivaren inser att en kvinna i fertil ålder med stor sannolikhet kommer att vara frånvarande på grund av barnafödande och föräldraledighet och så småningom vara mindre närvarande på grund av sjuka barn och deltidsarbete. Kvinnor riskerar alltså att bli en dyrare och mer riskabel arbetskraft. Arbetsgivaren reagerar därför rationellt när han eller hon inte anställer, inte erbjuder samma karriärmöjligheter och inte betalar lika mycket i lön som till en man.

Den typen av externa effekter (utöver de på familjen), gör att det inte går att reducera försäkringsdebatten till en enkel fråga om valfriheten för föräldrar att överlåta sin ersättning på varandra. Egentligen borde diskussionen om vilken riktning föräldraförsäkringen ska ta börja i frågan om varför man alls har en föräldraförsäkring, och hur den skulle utformas om man konstruerade den idag. Skulle man tillåta att en så stor del av ersättningen kunde överlåtas, om man visste vilken påverkan systemet skulle få på arbetsmarknaden? Eller skulle man snarare vidga kretsen av möjliga vårdare, och göra det möjligt att överlåta ersättningen på vem som helst; dagmamma, farföräldrar eller bekanta?

Jag tillhör de som anser att en föräldraförsäkring (gärna individuell) är motiverad. Men även om man inte anser det, är det en intressant tankelek. I dagens debatt finns det alltför mycket av oreflekterat försvar av status quo, opinionsundersökningar och taktisk tystnad.

Se även:
PM Nilsson i Expressen (051026) - Hälften till pappa
frykmans liberala blog - Kvotera mera?
Erik Svansbo - Klent stöd för individualiserad föräldraförsäkring
Erik Svansbo - Bronenosets om föräldraförsäkringen
Håkan Holmberg (UNT 051030) - Erkänn målkonflikten
LouiseP - När staten ordnar våra liv blir det aldrig riktigt som man tänkt sig
Ohlsson, Olsson, Ullenhag, Pilsäter (fp) m fl i SvD (050820) - Öronmärk föräldraförsäkringen

(Bloggandet har legat nere ett tag, men kommer nu att återupptas i lugn takt.)

7 comments:

Markus "LAKE" Berglund said...

Kul att du är på väg tillbaka.

Ochm jo, det är ett lite småknepigt ämne. Det är svårt att se det ur de vanliga höger-vänsterperspektiven. Jag har diskuterat det hela mycket med folk i min närhet, men ännu inte satt ner foten helt. Dock är jag pricipiellt för familjens självbestämmanderätt.

Johanna said...

Familjens sjävbestämmanderätt? Vi är ju faktiskt individer, och dföräldrarförsäkringen är den enda försäkringen som utgår från nån sorts kollektiv parsamhet. Visst ska människor i största möjliga mån få bestämma själva över sina liv, men föräldrarförsäkringen kanske snarare verkar konserverande. Tyvärr är den problematisk på fler sätt. Tycker det var bra tankar av Anders.

Markus "LAKE" Berglund said...

Skillnaden mellan alla andra "försäkringar" och föräldraförsäkringen är ju att den egentligen utgår från barnet, inte föräldrarna. Men eftersom barnet inte kan få föräldraledigt har den givits till föräldrarna, därav den "kollektiva" lösningen.

Jag håller med om att dagens lösning inte är bra på något sätt, men hur ska man exempelvis utforma ett system med bara en vårdnadshavare? "Förlorar" man 30-50% av tiden då?

Mikael said...

Och hur hanterar man situationer när ena parten inte kan vara hemma 6 månader? Alla har helt enkelt inte möjligheten. Jag tänkter närmast på den akademiska miljön där många unga forskare kanske är anställda m h a stipendier eller andra former, vilket ger dem dels en närmast omöjlig sits att vara hemma 6 månader med tanke på framtida karriärmöjligheter och att stipendiefinansering inte erbjuder någon föräldrapenning utöver miniminivån på 2500 kronor.

Det finns givetvis andra exempel än inom den akademiska miljön. Vad händer i sådana fall? Skall ungen pressas till dagis vid 6 månader med den stressiga miljön? Vilka effekter får det på barnen? Idag är det nog kanske inte ens möjligt eftersom det vanligtivs är en gräns på att ta in barn på dagis vid 1 år. Vad händer då? Den ena föräldern måste vara hemma men till noll föräldrapenning.

Visst, det kan man ju tycka...men de facto är att när man i en fin teoretisk lösning vill justera för de negativa externa effekterna som det för med sig (den statistiska diskrimineringen) kommer man också dänga till en hel del familjer som inte fungerar i den perfekta teoretiska modellen (som mitt exempel ovan). Dem lär inte skratta när de får flytta till en 1:a för att ha råd...

Per Hagwall said...

Som Markus påpekade är ju föräldraförsäkringen redan individualiserad, den är kopplad till barnet. Om familjen kommer fram till att det är bäst om far, mor, farmor eller morbror för tillfället tar hand om barnet har staten inte med att göra. Mer här.

Håkan said...

Jag skrev för ett år sedan en längre grej om föräldraförsäkringen och olika liberala sätt att resonera kring den. Texten håller än i dag och finns här.

Anonymous said...

Varje familj måste själva få bestämma över hur föräldraförsäkringen ska disponeras. Staten ska inte bestämma när någon skaffar barn och med vem eller vem som byter blöjor eller vem som lämnar barn på dagis eller vem som stannar hemma med barnet. Däremot kan Staten underlätta för kvinnor och för män att kunna vara hemma med barnet utan att familjen behöver välja förälder p g a ekonomi. En föräldraförsäkring baserad på krav på vilken förälder som är hemma är ingen bra idé.