Trender i arbetslivet

SJUKSKRIVNINGAR Nu i dagarna har regeringens sjuklöneförslag lagts fram. I princip ska arbetsgivaren betala 15% av den sjukskrivnes lön hela sjukperioden, och i utbyte får arbetsgivarkollektivet en sänkning av arbetsgivaravgiften med 0.24%. Det är inte bara en ideologiskt märklig ansvarsförskjutning, utan något som kan ge en hårdare gallring (eller selektering, som Expressen skriver) på arbetsmarknaden.

Och hur stor del av sjukskrivningarna är egentligen arbetsplatsens fel? En antydan gavs i ny undersökning från Arbetsmiljöverket.

Frågor ställdes även till dem som var sjukfrånvarande under de veckor undersökningen genomfördes om orsaken till detta. Ca 40 procent uppger att sjukfrånvaron hade arbetsrelaterade orsaker.

Det är en väldigt hög andel (även om arbetslivsministern brukar lägga på ytterligare 10%). Men att Hans Karlsson överdriver är kanske inte lika intressant som att trenderna för sjukfrånvaro (sjukskrivning och förtidspension) och arbetsorsakade besvär går åt olika håll. Vad visar undersökningen då?

En tydlig nedgång av andelen sysselsatta, som uppger sig haft arbetsorsakade besvär under den senaste 12-månadersperioden, både för män och kvinnor, framgår det av årets undersökning – den 14:e i ordningen - om arbetsorsakade besvär.

Även om en stor del av de sjukskrivna antagligen är sjukskrivna på grund av arbeten med tunga lyft, stress, monotona arbetsuppgifter m.m., pekar trenden åt ett helt annat håll än regeringen skulle vilja. För om man vill hindra ökningen av sjukfrånvaron genom att indirekt lägga skulden på arbetsgivarna, bör man nog också kunna visa på att de är skyldiga.