"Om vi skall hjälpa till att hålla gamla Sverige rullande så måste vi se till att köpa det vi producerar själv. I Finland är det mycket svårt att sälja Ericssontelefoner. Finnarna köper sitt eget märke Nokia. Varför det? Jo, det är finskt. Pengarna stannar i Finland och kan på det sättet hjälpa landet. Vi beklagar oss över att Sveriges jordbruk går dåligt. Tacka tusan för det när vi köper dansk fläskfilé, brasiliansk oxfilé och irländsk köttfärs. Tysk mjölk har vi redan, snart kommer den tjeckiska.
Vi måste bevaka våra miljö- livsmedelsintressen lika hårt som vi bevakar våra arbetstillfällen på byggarbetsplatserna. Det handlar inte bara om det etniska i att äta svenskt. Vi utarmar oss själva sakta men säkert. Vad skall våra bönder syssla med när gårdarna läggs ner? Skall dom komma in på en redan hård arbetsmarknad genom lönedumpning? Skall dom plantera om sina marker från spannmål till skog och tillbaka till spannmål var 5:e år och leva på EU- bidrag? Förhoppningsvis inte.
[---]
Den arbetslöse bonden är kanske den som tar ditt jobb så att du får köpa lågprismjölken med A-kassepengarna. Mer kanske inte pengarna räcker till om några får bestämma. Det är lätt att vara efterklok."
Men det resonemang han talar om handlar om att hålla den svenska livsmedelsindustrin under armarna. Inte att hålla den svenska ekonomin rullande. För låt oss tala om "gamla Sverige", och vad som skulle hänt om alla resonerat så.
I en krönika om svenska fackföreningars historia av frihandelsvänlighet sammanfattar Johan Norberg det väl:
"I början av 1800-talet arbetade praktiskt taget alla inom jordbruket, och nästan alla inkomster gick till livsmedel, och ändå tvingades mina förfäder i Ångermanland blanda bark i brödet. Men privat äganderätt till jorden och förbättrad teknik effektiviserade produktionen, så att det snart räckte med någon tiondel av arbetskraften för att mätta hela befolkningen. Då fick vi pengar över till industriproduktion, så att fler klädbyten, bilar och TV-apparater blev var mans egendom. Ökad import och effektivisering har gjort sådana varor allt billigare, och en allt mindre andel arbetar nu i fabrik. Det har givit oss ekonomiskt utrymme att satsa mer på tjänster, underhållning, hälsovård och utbildning. "Lägg till några sentida exempel på tekoindustrins nedläggelse och varvens utflyttning, så blir det tydligare. Att söka "hålla gamla Sverige rullande" handlar på lite sikt inte nödvändigtvis om att "handla svenskt". Som man lär sig i Bastiats berättelse om hur Robinson Crusoe skulle slösat om han tänkt som en protektionist, handlar det om att utnyttja arbetet och resurserna effektivt.
Totalt sett har levnadsstandarden i det lilla (och väldigt handelsberoende) Sverige höjts markant under århundradena. Det är en utveckling få med dagens kunskaper skulle velat vrida tillbaka.
Men det är ju lätt att vara efterklok.
Se även:
Valfri bok i ekonomisk historia. T ex Camerons "Världens ekonomiska historia".
bronenosets - SSU och matpriserna
Klas Eklund i SvD - Det finns inget skydd mot utflyttning [DOC]
Johan Norberg -
Måste jag överge min hemliga kärlek till facket?
Valfri bok i ekonomisk historia. T ex Camerons "Världens ekonomiska historia".
bronenosets - SSU och matpriserna
Klas Eklund i SvD - Det finns inget skydd mot utflyttning [DOC]
Johan Norberg -
Måste jag överge min hemliga kärlek till facket?
3 comments:
Det bästa är nog "Den arbetslöse bonden är kanske den som tar ditt jobb". Så köp nu undermålig svensk oxfilé istället för den högkvalitativa brasilianska annars kanske en bonde tar DITT jobb.
LO-ung-bloggen: alltid med de vassaste ekonomiska analyserna. De släpps fram på bloggen för att vara unga, hippa och vänster -- inte för att säga något vettigt. Jag sätter 10 kr på att bloggen skapades efter ett ledningbeslut.
daniel: ^^
Andreas: Detta är inte någon av Ung-bloggarna. Ingen av LO/Ung-bloggarna är med i LO/Valbloggen-projektet (än iallafall). Delar av resonemanget tycks dock gå igen i en av bloggarna (förväxlandet av gruppintresse och allmänintresse).
Post a Comment