En definitionsfråga

DEMOKRATI "Enviros Make U-Turn, Praise SUV" skriver Wired. Den kända miljöföreningen Sierra Club har valt att rekommendera en ny bil från Ford, och föreningens ansvarige för global uppvärmning är nöjd med bilen, trots att det är en stadsjeep:

"It's an SUV, but it gets better mileage than nearly all of the cars for sale,"

Frågan är om Stockholms stads politiker kommer vara lika nöjda. Stadsjeepar, har det fastslagits i en skrivelse från majoriteten, är "inte gjorda för stadstrafik och dess användande bör därför begränsas." De är inte bara för stora, utan släpper dessutom (definitionsmässigt) ut för mycket koldioxid, och ska motverkas.

Är man ute efter att politiskt minska skadlig miljöpåverkan - ett helt legitimt mål - får man gärna arbeta för det (om än inte i kommunfullmäktige). Men motionären invänder mot stadsjeeparna som kategori. Och när DN Motor ställde elaka men grundläggande frågor om den kategorin framträdde inget direkt genomtänkt förslag:

Men ingen vet vilka fordon som ska bannlysas. Det finns ingen definition på vad en stadsjeep är. Därför finns heller inga beräkningar av hur mycket avgaser de släpper ut, hur stor plats de tar på gatorna och hur farliga de är i trafiken.

- Det får vi återkomma till. Vi har gett stadens tjänstemännen i uppdrag att ta fram en definition, förklarar Ann-Marie Strömberg.

Men det här måste ni väl ha funderat på innan ni lade förslaget? Syftet är väl att uppnå något? Man identifierar ett problem och sätter in åtgärder.
- Jag är fritidspolitiker, ingen bilexpert. Stadsjeeparna är stora, trafikfarliga, tar mycket plats och släpper ut mycket koldioxid. Och de ökar hela tiden i antal.

Vad stöder du det på när ni inte vet vilka som avses?
- Det märker man när man går på stan. Det är stora schabrak och de blir bara fler och fler och många är inte miljövänliga.

Vad är ett schabrak, ge några exempel.
- Jag vill inte gå in på enskilda märken.

Var går gränsen för ett bränslemonster?
- Jag sätter inga gränser, jag är fritidspolitiker, analysen får tjänstemännen göra.

Du säger att stadsjeeparna stjäl utrymme från cyklister och andra. Hur bred är en stadsjeep eller ett schabrak?
- Det varierar.

Hur ska man bedöma Volvo XC70, Sveriges mest sålda fyrhjulsdrivna bil. Är det en stadsjeep?
- Nej, jag svarar inte på det.

Vilket är värre ur miljösynpunkt, en ny katalysatorrenad XC90 eller en gammal orenad bil från 80-talet, som det finns så många av i Stockholm?
- Återigen, jag är fritidspolitiker, ingen expert på bilar eller avgaser.

Ändå kan den ena komma att motverkas, delvis av miljöskäl. Man behöver inte tycka att fritidspolitiker ska vara allvetande för att se problemen med det resonemanget.

Se även:

Expressen huvudledare- Vi kör så det ryker (050712)
Pressmeddelande från Vänsterpartiet - Stockholm ska begränsa stadsjeeparna (050426)
Pressmeddelande från Gröna Bilister - Stockholm på god väg stoppa stadsjeepen (050426)

Livingstone om självmordsbombare

"I didn't oppose capital punishment for decade after decade, then to turn around and say it's okay when suicide bombers blow people up."

Londons borgmästare "Red Ken" Livingstone talade inte bara om västs historia i Mellanöstern i den uppmärksammade Today-intervjun.

Vad säger Linderborg?

Se även:

Sänd mina rötter regn - Dagen efter dagen före och Baksmällan hänger i än
Louise P - Åsa Linderborgs ideologiska stolpskott
Åsa Linderborg (i AB) - Gott mot ont, vi mot dem
Jonathan Freedland i Guardian - Tread more carefully (kritik mot KL-uttalanden i ett Channel 4-program jag inte sett)

Byråkratin står ivägen

BYRÅKRATI Lagom till kongressen hade jag en krönika om svårigheten att få byråkratin att byta politik i Västerbottens-Kuriren. Det kan bli lättare att övertyga folket än tjänstemännen var rubriken, och det säger en del.

Nyheten är säkert en överraskning för de snart arbetslösa officerare som drabbats av försvarsnedläggelsen. Men det är försvarsmakten som styr regeringen.

Det antydde iallafall Aktuellt när de häromveckan presenterade en rapport från Försvarets forskningsinstitut (FOI). I den avslöjades det vilket inflytande försvarsmaktens tjänstemän har över politiken. När besparingsbeslutet väl drivits igenom, kunde försvarsmakten med sina resurser köra över politiker och departement.

- Vi har ett departement på 150 anställda som leder en dominerande myndighet, försvarsmakten, med 20.000 anställda. Det blir väldigt svårt att matcha försvarsmakten och initiativet ligger mycket hos försvarsmakten, sade FOI-utredaren, överingenjör Peter Nordlund till Aktuellt.

Det var kanske lite orättvist av Aktuellt att låta teckna en kasperdocka av försvarsministern, hängandes i försvarets trådar. Behövde de bara rycka i några trådar för att få pengar, skulle det förmodligen aldrig läggas ned några regementen. Men nyheten satte fingret på hur stort inflytande medborgarna egentligen har när de går till val.

Bland det första man får lära sig i grundkursen i förvaltning är talessättet “Politiker kommer och går, men byråkratin består”. Även om en ny utbildningsminister kommer från ett annat parti än den förra, kommer lärarna utbildas vid ungefär samma högskolor och Skolverket befolkas av ungefär samma tjänstemän. De kommer veta hur verksamheten fungerar, och ha samma känsla för vad deras yrkesroll innebär som förut. En ny minister kan, som Thomas Bodström gjorde, upptäcka att man följer budet ”Vi ska alltid göra som vi alltid gjort”.

Problemet uppstår om ett enskilt parti kunnat färga uppdragen för olika organisationer och yrkesroller under lång tid. Om folk på AMS gör som de alltid gjort, spelar det egentligen ingen roll vilken färg regeringen har, eller om tjänstemännen tillsätts politiskt.

Kan man då inte lösa alla problem genom ett byråkratiskt alexanderhugg? Att ge de folkvalda makten att detaljstyra myndigheter efter sina önskningar, och börja utse generaldirektörer politiskt även på pappret? Snarare tvärtom. Som Statskontoret (den myndighet som för närvarande utvärderar hur många myndigheter som finns i myndighetssverige) nyligen antydde, är det faktiskt en ganska bra idé att låta kunniga och opolitiska tjänstemän arbeta mot väldigt tydliga politiska mål.

En ny regering har också att ta tag i det tänkande som uppstått under 60 år av socialdemokratiska regeringar och chefstillsättningar. ”Äntringsstyrkan” med förslag på generaldirektörer är ett första steg. Men en extra moderat i AMS ledning räcker inte långt. Att övertyga folket om att byta politik kan visa sig lättare än att övertyga tjänstemännen.

Tillbaka

DIVERSE Är numera tillbaka vid bloggen, och kommer förmodligen skriva igen lite. Ska också sent omsider svara på Mathias (I Chydenius fotspårs) bokutmaning. Som utlovat.

Antal böcker jag äger?
Har inte räknat (och bryr mig egentligen inte). Några hyllan Ivar fulla.

Senaste boken jag köpte?
En god affär (Lann & Thorsell).

Senaste boken jag läste?
Liksom så många andra bokutmanade läser jag många saker samtidigt och dessutom ofta skrifter med många separata kapitel, så det är lite svårt att säga. Jag tror dock att den senaste bok jag läste ut var ledarskribenten Jesper Bengtssons (s) "Mäktiga medier, mager demokrati", en förvånansvärt balanserad bok som tyvärr mynnar ut i en lätt förutsägbar Elmbrandtsk folkrörelsenostalgi.

Fem böcker som betyder mycket för mig
Douglas Adams Liftarens guide till galaxen (de första tre delarna iallafall) har nog satt sina spår i min humor och mina referensramar.

Per Anderssons Stenbeck, som handlar om en lätt skrämmande, ganska beundransvärd och klart fascinerande man som många har mycket att tacka för.

Mathias nämnde C S Forresters Hornblower-serie, romaner om Napoleonkrigen, som jag självklart också måste ta upp (med undantag för "Hornblower och hans samvete", som mest är märklig).

Håkan Holmbergs Att läsa Karl Popper (eg tankarna som presenteras) rekommenderas. Väldigt intressant att läsa, särskilt parallellt med Platons Staten (Claes Lindskogs översättning).

En bok som är väldigt praktisk att ha till hands är Formler och Tabeller i Fysik, Matematik och Kemi för gymnasieskolan (Ekholm et al).

Kongressfrånvaro

FRÅNVARO Imorgon börjar Liberala ungdomsförbundets kongress 2005, och jag kommer därför vara (mer) frånvarande. Besluten kan följas på Kongresswebben, där man också kan läsa de många motionerna. Tyvärr lär jag inte kunna blogga från kongressen, men kontroversiella beslut om våld, sex, droger (och folkomröstningar) kommer förmodligen att märkas i media ändå.

Jag lovar att svara på Mathias bokutmaning när jag kommer hem. Det var länge sedan den dök upp, men jag har inte glömt den. Jag kan avslöja att jag läser och rekommenderar "The Control Freaks", en bok för de som är intresserade av brittisk politik och New Labour. Vill man bara läsa om Campbell & Co:s praktiska metoder, kan nog Nicholas Jones tidigare bok "The Sultans of Spin" vara bättre.

Håll utkik i VK på fredag, där jag (lätt Dunleavyskt) skriver om institutionell kultur, alliansen, statsstyrning samt kasperdockor.

Åter snart.

Omöjligt momsförslag

MOMS I komediserien Yes Minister ger Sir Humphrey ett enkelt råd för hur förslag kan avstyras: "Above all, if you wish to describe a proposal in a way that guarantees that a Minister will reject it, describe it as courageous.". Courageous betyder nämligen en möjlig valförlust.

Utöver det betyder ordet "modigt" eller "djärvt". Att utmana medieföretag och -anställda, kulturfolk och matkonsumenter genom skattehöjningar, passar ganska väl in på den beskrivningen. Så det var inte så konstigt att regeringen tog avstånd från förslaget om höjd matmoms så fort de kunde.

Förslaget om en lägre, enhetlig momssats har i sig - som GP påpekar - sina fördelar. Likabehandling, enkelhet, minskad administration och överskådlighet till exempel. Utredningens argumentation för sin sak på sidan frågor och svar ger en ganska bra bild av saken. Även om jag fortfarande oroar mig lite för privatteatrarnas och andratidningarnas räkning, måste jag säga att man blir mer och mer övertygad, ju mer av Statskontorets texter man läser.

Men förslaget känns snudd på politiskt omöjligt. "Det är som att gå på nattgammal is.", som Karin Pilsäter säger.

En strategi som kan fungera är att knyta förslaget till en större och mer överskuggande upplevd kris, som det skattebehov LO talar om. Men inte ens det lär göra att det överlever genom alla opinioner som kommer uppstå när man utmanar mängder av särintressen (som jag skrivit om tidigare).

För en enhetlig moms på ca 22% skulle innebära att matmomsen nästan fördubblades, medan turismmomsen, bokmomsen och tidningsmomsen skulle höjas med snudd på 270%. Courageous indeed.

Se även:

bronenosets - +270% matmoms? (sammanblandning av matmoms och bokmoms i rubriken)
SOU 2005:57, bilaga 8 - Statskontorets konsekvensutredning

Friår mot bättre vetande

FRIÅR I senaste numret av Ekonomistyrningsverkets tidning [PDF] uttalar sig en statssekreterare om en av miljöpartiets profilfrågor:

"Gun Eriksson erkänner att ibland kolliderar politik och kunskap. Hon nämner det så kallade friåret som ett exempel. Där fanns det egenligen ett för svagt samband mellan den önskade effekten och den metod man använde. Friåret är resultatet av en medveten politisk kompromiss, där de insamlade underlagen talade ett annat språk.
    – Det är inte så att man inte vet. I de flesta lägen vet man hur analysen och riskbedömningen ser ut, men man gör det ändå."

Man ska kanske inte ska förvänta sig någon entusiasm över friåret från en s-statssekreterare. Men nog ligger det en del i det hon säger.

Se även:

bronenosets - Avskaffa friåret (där bland annat Konjunkturinstitutets och IFAU:s synpunkter tas upp)
bronenosets - Oönskad bieffekt av friårsideologin (om friårsideologin och dess krockar med arbetsmarknadspolitiken)
Miljöpartiet - Friår - alla är vinnare

Systembolaget och den genetiska motboken

ALKOHOL I en ny rapport föreslår Eudoxa en ny alkoholpolitik. Tyvärr är rapporten lätt självmotsägande, och förslaget skjuter bredvid målet. I senaste numret av Liberala ungdomsförbundets debattidning skriver jag om "Totalkonsumtionsteorins förfall och den genetiska motboken", och argumenterar för varför man, i brist på bättre alternativ, bör acceptera ett monopol. Artikeln finns på sida 9 i Ignis 3/05 [PDF].

centerpartiet.se 1996-2005

WEB Idag tillkännagjordes Centerpartiets nya stilrena hemsida. Med hjälp av Wayback machine kan man konstatera att de kommit en bra bit sedan 1996 års gula <frame>-lekande (uppdatering: som vid närmare inspektion visade sig var en stor tabell). En tidslinje i bilder förtydligar det hela:

2005	2005-2000
2000-1998	1997
1996

Men man ska nog inte dra några större paralleller mellan en ev. "maudernisering" och utvecklingen av den grafiska profilen och hemsidan. Centern är trots allt inte de enda som utvecklat sina hemsidor.

1996

2005

Se även:

Lisa Falk - Ny grafisk profil
researcher - Centern uppdaterar logotypen

Paus och sudoku

Är lite upptagen just nu, men kan meddela att bloggen inte försvunnit. Åter snart, med ett försenat svar på bokstafetten, texter om byråkrati, rapporter av olika slag, medier, Ryssland och lite annat blandat.

För den rastlöse rekommenderas vad som verkar vara en av trenderna inom tidningspyssel - sudoku. Mer hos

• Sydsvenskan
  
• SvD
  
• Guardian
  
• The Times

Så går det

De positiva korten i RixDax, Riksdagens undervisningsspel för gymnasiet, handlar om att man får åka luftballong eller att man slipper bli blöt i regnet. Kortet ovan förlorar man dock poäng på. En läxa åt politiker som behållit kärnkraften. Eller kanske åt de som bad folket om ett orakelsvar.

"Karl Rove has nothing on these guys"

VAL05 Hittade några artiklar från valet i Storbritannien. Zack Exley berättar i Huffington Post om den valkampanj han var med om att leda. Labour är en förebild för progressiva i USA, skriver han lyriskt:

"But even more amazing was seeing a progressive Labor [sic!] party ruthlessly and relentlessly kicking ass. Karl Rove has nothing on these guys - and they're using their evil powers for GOOD, not evil."

En Channel 4-dokumentär som sändes för ett tag sedan lär i och för sig inte ge en lika positiv bild av kampanjens olika knep. Och ska man tro redaktören för Sunday Times politiksidor, var årets val fullt av kommunikationsmissar från alla partier.

Men det måste ändå varit lite roligt för Exley att arbeta i en kampanjmaskin som nästan lyckades göra något positivt av nyheten om skolbarn som buade ut premiärministern. Kanske överdriver Exley när han skriver att Karl Rove has nothing on these guys. Men bara lite.

Lundgren och hypoteser

BELÄGG Särskilt nyhetsmässiga/läsvärda delar av dndebattare brukar markeras med fetstil. I dagens var vart tredje ord markerat, men ändå pekade redaktionen inte ut det viktigaste. Kanske saknar det nyhetsvärde, men enligt min mening är det ändå värt att citera:

"Vi vill understryka att Eva Lundgren liksom alla andra forskare har rätt att framställa djärva och provocerande hypoteser. Men hon har gjort det man inte får göra som forskare, nämligen påstå att man har belägg för påståenden som man faktiskt inte har."

Om man ska ta Lundgren på orden när hon talar om belägg och teoretiserande, är det något av det viktigaste som sagts.

"Silovik i politiken, liberal i ekonomin". Går det?

RYSSLAND Den svensk-ryska handeln ökar nog på egna meriter. Disa Håstad skriver i DN att det knappast är statens ingripandens förtjänst:

"Just nu har president Vladimir Putin - som gärna vill framstå som en stark president - demonstrerat att han inte begriper så mycket av ekonomi att han förstår att investerarna vill veta att deras bolag inte är borta i morgon."

Utöver fortsatta skattereformer, tycks tyvärr lite ha hänt på den fronten sedan Gunnar Wetterberg skrev att "Rädslan för att makten blir egenmäktig är tillbaka" (Axess 7/04). Det sägs att Putin är "silovik i politiken, liberal i ekonomin", med syftning på skattesänkningar och socialpolitik. Frågan är om det räcker med det för att kallas ekonomiskt liberal. Utan en fungerande förutsägbar rättsstat blir det svårt för såväl demokrati som kapitalism.

Se även:

bronenosets - På östfronten intet nytt

Apotekardemonstration mot monopolet

APOTEKET Idag demonstrerar Sveriges största apotekarfack, Farmacevtförbundet, för ett avskaffat apoteksmonopol och för en (om)reglerad läkemedelsmarknad. I en debattartikel under rubriken "Tre gånger fler apotek men inte dyrare" beskriver de sina förhoppningar, och ger en utblick i resten av Europa:

"[...] Från ett konsument- och farmacevtperspektiv ser verkligheten helt annorlunda ut. Ett frigörande av de professionella farmacevtiska yrkesrollerna inom apoteksvärlden kommer att ge svenska folket tillgång till en väsentligt bättre apoteksservice. Huvuddelen av de europeiska apoteken drivs idag som högkompetenta småföretag av välutbildade professionella farmacevter som löser konsumenternas behov inom sitt närområde. Sverige har nu chansen att få ett stort tillskott av kvalificerade småföretag om de nya etableringsreglerna skrivs så att detta uppmuntras."

Som de tidigare påpekat, är regleringen av läkemedelsmarknaden en allvarlig fråga som regeringen måste ta tag i om den (om än bara inofficiellt) ser att Apoteksmonopolet har problem. Både för säkerhetens, prisernas och tillgänglighetens [PDF] skull.

...the half a nee

DEMOKRATI Sänd mina rötter regn hyllar The knights of nee, de holländare som röstade nee till det konstitutionella fördraget. Om det ser ut som i Frankrike, kanske en Eric the Half a Bee-travesti passar bättre:

Half a nee, philosophically,
must ipso facto half not be
But half a nee has got to be,
vis a vis its entity
- D’you see?

But can a nee be said to be
Or not to be an entire nee,
When half the nee is not a nee
Due to some ancient injury
- Singing! …

Hur tolkar man "half a nee"?

I Frankrike angavs missnöje med den ekonomiska och sociala situationen i landet som viktigaste skäl till en nej-röst (enligt en snabb översättning av IPSOS undersökning). Utan att förringa det motstånd som finns mot fördraget i sig, kan man fråga om det var rätt fråga som väljarna svarade på. Och om det - trots folkbildande effekter - fördjupar demokratin att lyfta en sådan fråga från den representativa demokratin.

Kvalitativ argumentation gone bad

BELÄGG Ur SvD:s intervju med den omstridda professor Eva Lundgren, känd för hittills ostyrkta teorier om satanistiska ritualmord:

Som forskare måste du väl ändå utgå från fakta?
- I känsliga ämnen kommer vi inte långt med fakta. [...]

För att citera professor Leif Lewin (som är statsvetare, inte - som Expressen hävdar - sociolog):

– Hennes påståenden om ritualmord är sanslösa. Vi är mycket bekymrade. De krav som gäller inom vetenskapen är b e l ä g g. Jag har inte sett några belägg för ritualmord.

[Expressenartikeln via Erik Svansbo]

ROKS bluffar

SPIN Snabba faktakorrigeringar kan vara bra för imagen. Uppenbart felaktiga, flera dagar försenade sådana är det inte. Det senare står ROKS för, när de i pressmeddelandet "Män är INTE djur" vill ge sin bild av händelseförloppet:

"[...] Evin Rubar använder sig av en uttröttningsmetod för att få den hon intervjuar i affekt. Det kan även andra som blivit intervjuade i ”Könskriget” vittna om. Gång på gång på gång upprepade Rubar samma fråga:

Evin Rubar (ER): – Det står i er tidning att män är djur. Tycker ROKS det?
Ireen von Wachenfeldt (IW): – Nej, det tycker vi inte. Men om man varit utsatt för upprepade övergrepp från män har jag förståelse för att man kan känna så.

Dessa svar valde ER att inte ha med i programmet.

Eftersom IW inte kom med det svar ER önskade vände hon på frågan för att locka fram ”rätt” svar.
ER: – Men vad står det här då? (pekar på ett citat från Valerie Solanas i recensionen i tidningen)
IW: – Ja, män är djur. Tycker inte du det? (IW hänvisar till vad hon sagt tidigare, nämligen att kvinnor som Valerie Solanas, som utsatts för grovt, upprepat våld, kan känna stor vrede inför våldsamma män.)"

Man kräver dessutom att SVT visar vad de egentligen frågat, genom att (som Faktum) lägga ut hela oklippta intervjuer. Bilden man odlar är en av ett försmått intervjuoffer som felaktigt blivit tillskriven åsikter av journalisten.

Problemet är att deras påståenden som mest kan gälla den intervju som visas i klippet i första programmet (då von Wachenfeldt visas i halvfigur). Lyssnar man på intervjun i det andra programmet (ca 56:07 in i programmet [RM]) hör man vad ROKS inte säger i pressmeddelandet:

Evin Rubar: Att män är djur, och maskiner
Ireen von Wachenfeldt: Mmm (nickar)
ER: och vandrande dildos
IvW: Ja?
ER: Står du för det?
IvW: Jaa, det står jag för
ER: Män är djur?
IvW: Män är djur. Tycker inte du? [tittar på Rubar] Tycker inte du det?

Uppgifterna ovan är inte direkt nya. De publicerades av Expressen redan 21 maj. Dagen därpå sändes programmet, synligt för alla SVT-tittare och webanvändare. Och 23 maj skickar ROKS ut ett pressmeddelande med budskapet att SVT bluffar, och att intervjun klippts ihop så att hon tillskrivs något hon inte sagt. Ett påstående alla tittare - oavsett vilken inställning de har till dokumentärerna - kan säga är felaktigt.

Angrepp kan vara bästa försvar. Men det kräver att man har väl på fötterna.

---
UPPDATERING: Ireen von Wachenfeldt och Evin Rubar intervjuades (var för sig) i dagens Studio ett. Rubar blev en kort tid svarslös om intervjuerna, men svarade på frågorna (till skillnad från von Wachenfeldt). Här är inslaget [RM].

Folkomröstningsförlust för (mp)

DEMOKRATI Det har varit folkomröstning i Kalix. "Kurren" rapporterar att 89% röstade nej till ett mp-förslag som skulle innebära skolnedläggningar. Överraskning.

Om förslaget i sig är väl uttänkt är svårt att säga efter att ha läst en översiktsartikel. Men klart är att en enskild fråga verkar ha ryckts ur sitt sammanhang. Kalixborna tycks inte ha fått ta ställning till hur alternativkostnaderna för de olika alternativen (som, antyder mp-kommunalrådet, kan ligga i flermiljoners-klassen) ska hanteras. Det hela för onekligen tankarna till folkomröstningen i Norrköping, där norrköpingsborna med 96% majoritet slogs fast att Norrköping inte skulle prioriteras ned jämfört med andra städer i länet. Få röstberättigade skulle rösta mot något sådant ändamål. Hur skulle man röstat som Kalixbo, i valet mellan skolsammanslagningar och status quo?

Frågan är hur väljarna reagerar om någon politiker nästa år lägger fram reformförslag som lånar delar av det nu förkastade förslaget. Har de mandat för det? Hur bunden ska den representativa demokratin vara av besluten? Var det bra att rösta? Det förlorande kommunalrådet Kenneth Sandberg (mp):

"Det är bra att vi lade ut frågan till folkomröstning. Om det vore så att det fanns ett markant motstånd och vi hade genomfört förslaget hade det varit förödande. Medborgarna tjänar alltid på en folkomröstning och demokratin stärks"

Han låter inte helt övertygad.

Byråkratin och omgivningen

MYNDIGHETER Per Svensson drar paralleller mellan 80-talets videovåldspanik och dagens debatt och aviserade jämställdhetsmyndighet. Som jag skrev i ett svar finns det fler kopplingar. En statlig kommitté vid namn Medierådet, till exempel.

----
UPPDATERING: Per Svenssons blogg har lagts ned. Brevet i sin helhet:

Hej Per,

Läste i din blogg om Göran Perssons nya myndighetsförslag. Beröringen med 80-talets videovåldsdebatt är mer än bara paralleller.

Jag minns inte videovåldsdebatten, men jag har läst en del om den. Ds och SOU:er som lite uppgivet konstaterar att man inte kan förhandscensurera, men ändå kan ta lite ansvar genom den signal som inrättandet av ett råd innebar. Sagt och gjort, Statens Våldsskildringsråd var fött.

Rådet, som - bör sägas - fick ganska tillåtande direktiv från början, har sedan dess överlevt i dryga 15 år, och bytte häromåret namn till Medierådet. På hemsidan kan man läsa om rådets uppgift:

'När Våldsskildringsrådet nu byter namn till Medierådet handlar det inte bara om ett namnbyte. Det markerar också ett vidgat uppdrag och en tydlig anpassning till ett förändrat medielandskap.

Syftet med Medierådets verksamhet skall vara att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga och gäller alla rörliga bildmedier; film, TV, video, dator- och TV-spel samt Internet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt våldsskildringar och pornografi men uppdraget gäller barns och ungas hela mediesituation. Barn och unga skall också aktivt involveras i arbetet och verksamheten skall genomsyras av ett genusperspektiv.'

En våldsdebatt blir ett råd om våld. Och pornografi. Och skadlig mediepåverkan på barn och unga i allmänhet. 15 år efter rådets bildande behövs nog inte så mycket för att utsträcka bekämpandet av pornografi till bekämpandet av "pornofiering" (för att låna ett aktuellt uttryck som i och för sig bör tas på allvar).

Frågan är om det behövs en ny myndighet.

Vänliga hälsningar
//Anders Märak Leffler
andersml.blogspot.com

RKU svarar Kaliber

RKU Kalibers reporter har skrivit ett mail till RKU, där han påpekar vad GRN sade i fällningen av programmet. RKU:s ordförande Pär Johansson svarar:

"Programmet borde ha fällts på alla punkter. Men tidsandan är ju sådan att den typ av högerjournalistik du producerar inte ifrågasätts. Annika Åhnbergs reservation är ju absurd. Men så har Rädda Barnen och RKU också haft en del schismer genom åren i olika projekt i Palestinasolidariteten där våra vägar mötts.

[...] Men det står ju dig fritt att påstå det ovanstående och smeta lögner och åsikter på vår organisation men inte i Public Service då du drar ner förtroendet för hela idén med icke-kommersiell radio. Och följaktligen fälls för osaklighet. Hade du haft en mer normal demokratisyn hade programmet aldrig gjorts."

RKU sätter själva rubriken Den "osakliga" reportern Sandelin svarar RKU. Inklusive citationstecknen. Touché.

Rätt programledare vann

SVT Grälet om vem som ska leda debatten mellan Persson och Reinfeld handlar inte om jämställdhet. Det handlar om vilka redaktionella krav man politiker kan ställa på medierna. Och det handlar om public service integritet. Per Svensson skriver:

"SvT gjorde det enda riktiga när bolaget vägrade byta ut Adaktusson mot en Kvinna (ospecificerat vilken). SvT är ett public serviceföretag, inte en den politiska maktens servicedetalj. Det borde vara en självklarhet att politiker inte lägger sig i SvT:s val av programledare."

Definitivt. Men man kan dessutom säga att alla medier mer eller mindre riskerar bli "maktens servicedetalj", om man med makten menar de två största partierna enade i en ohelig utbudskartell för Partiledardebatten med stort P. Vill man ha partiledardebatten, får man gå med på framförhandlade villkor (ett mönster som visar sig bl a inför amerikanska presidentvalsdebatter. Läs t ex All's fair).

Det är en artskillnad mellan det, och att kanalen skulle lytt makten i form av socialdemokratin allena. Men att låta debattörerna manövrera ut Lars Adaktusson - oavsett motivering - skulle ändå vara journalistiskt svagt. Jag blev besviken på att SVT skulle ha gett sig in i ett sådant köpslående med integritet, när jag läste hos Alicio att de accepterat partiernas krav. Som public service-bolag borde de hålla sig för goda för att låta debattörerna bestämma.

Nu visade sig uppgifterna om SVT som tur var vara högst överdrivna. De utnyttjade sin förhandlingsposition, och lät inte politiker utmanövrera Agenda-redaktören (som inte är den godtyckliga representant för manligheten som SSU/LO-ung:s Nina Unesi och "Rättvis och balanserad" tycks se honom som). På gott och ont visade de på stora mediers makt, och vad självständiga medier bör göra. När SVT och SR stod på sig, fick partierna backa.

-Det är oerhört tillfredsställande att partierna gett upp sina försök att påverka programinnehållet, säger Jan Axelsson, chef för Nyheter och samhälle på SVT

För public service självständighets skull, är det oerhört tillfredsställande att SVT inte gav upp först.

Rätt reflexer

CITAT Ur dagens pressmeddelande från Sveriges tredje största centralfack:

"De nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring är väldigt stelbenta och arbetskraftsinvandring kan faktiskt bidra till ökad sysselsättning och sänkt arbetslöshet i Sverige och Europa"

Åke Zettermark, SACO:s representant i en referensgrupp till utredningen om arbetskraftsinvandring ang dagens regeringsuttalande

Om bara LO hade sådana reflexreaktioner...

RKU borde inte hurra över GRN-fällningen

GRN Granskningsnämnden har fällt public service-radions granskning av RKU för att den ska ha antytt att statliga demokratibidrag går till Nordkorea. Däremot stödjer den radions övriga avslöjanden om RKU och Ungdomsstyrelsen.

RKU-ordföranden är ändå nöjd, och säger i ett pressmeddelande:

"Klarar man inte att skilja sin egen politiska agenda från saklighetskravet blir resultatet ett politiskt kampanjreportage mot en demokratisk organisation i syfte att smutskasta organisationen. Det är bra att det nu är klarlagt att detta var en djupt osaklig och osmaklig typ av högerjournalistik."

Men GRN säger faktiskt att programmet var opartiskt, och att Kaliber har sakligt rätt i att RKU stödjer diktatur.

Läser man nämndens beslut, fälls Kaliber enbart i frågan om demokratipengar gått till Nordkorea (en ledamot, Rädda Barnens ordförande, ville fria programmet även på den punkten). Man kritiserar också att programmet kopplade ihop stöd för terrorattentat med ett specifikt terrorattentat, men anser inte att det var osakligt. I övrigt?

"Nämnden anser inte att de övriga förhållanden som tagits upp i [RKU-ordföranden] Pär Johanssons anmälan innebär att programmet strider mot kravet på saklig-het."

Redaktionen får därmed stöd för uppgifterna om att RKU förespråkar proletariatets diktatur, ursäktar självmordsattentat och säljer skrifter som bortförklarar Stalinterrorn. I princip bekräftar GRN min granskning av RKUs lögner i anmälan. Frågan är vad RKU hurrar för.

Nordkoreanska mirakelpiller

SVÄLT Nordkoreas officiella nyhetsbyrå KCNA rapporterade i fredags att man lyckats uppfinna ett fantastiskt näringspiller:

"According to Han Chang Gun, head of the center, the clinical test proved the pills, which have no side-effect, are efficacious for deficiency of mineral matters and vitamins and promote the growth of children. Children who have taken the pills for the time being, they grow 0.5 centimeter taller and 0.35 kilogram heavier than others in a month."

Fotnot: Under 90-talet dog upp till 2 miljoner svältdöden. Idag är uppskattningsvis 5 milj. nordkoreaner direkt beroende av matbistånd

Udda rökförbud och sjukförsäkring

RISKSPRIDNING PJ Just Nu har läst Aftonbladet, och beskriver rökförbuden som dykt upp på arbetsplatser i USA som moralism. Jag tror snarare att rökningen är en enkel sak att angripa för de arbetsgivare som vill sänka försäkringspremierna. Läser man USA Today (som, till skillnad från AB, nämner att "livsstilsdiskriminering" är förbjuden i stora delar av USA), blir den bilden tydligare. Tidningen berättar att arbetsgivare av ekonomiska skäl "tar ansvar" för de anställdas hälsa - sorterar bland dem och genomför hälsofrämjande åtgärder (på gott och ont) - eftersom kostnaderna annars kan bli för höga:

Employers say it's about creating a healthy workforce. But it's also a bottom-line issue: Tobacco causes more than 440,000 deaths annually and results in more than $75 billion in direct medical costs a year, according to the Centers for Disease Control and Prevention.
           [...]
And legal experts fear companies will try to control other aspects of employees' off-duty lifestyle, a trend that is already happening. Some companies are firing, suspending or charging higher insurance premiums to workers who are overweight, have high cholesterol or participate in risky activities.

Kanske inte den mest betydelsefulla nyheten. Men lite tänkvärd för oss i landet där sjuka sorteras ut när det blir dyrare för arbetsgivarna att ha sjukskrivna anställda. Och väl värt att minnas till nästa diskussion om riskspridning i olika försäkringsmodeller.

Newsweek, Koranen och anonyma källor

JOURNALISTIK Newsweek har nu fått be om ursäkt för uppgifterna om att koranen skändats på Guantanamo-lägret. De gjorde fel, och det kostade människoliv. Men vilket var deras fel? Och var det fel av svenska medier att sprida uppgifterna? Sprider medierna bara okritiskt islamistisk propaganda, eller litade de på en tidning som var för ovarsam med en högt uppsatt Pentagon-källa?

Dick Erixon tror på den förstnämnda förklaringen, och skriver att västmedier spred ett islamistiskt rykte. Han kritiserar t o m att DN och SvD skrev att uppgifter om koranskändningen ledde till upploppen (vilket skamset bekräftas i Newsweek-artikeln How a fire broke out).

Oavsett rapporteringen om upploppen som följde, uppkommer frågan om svenska medier borde litat på uppgiften. Det som talar mot, är att det var en kontroversiell nyhet, styrkt av en ensam "officiell" källa vid Pentagon, och att han var anonym. Samtidigt kan det vara svårt att få fram andra sorters källor i sådana undersökningar. Få myndigheter går ut med pressmeddelanden om sådana saker. Så, oavsett om man vill det eller inte, tvingas man som läsare välja om man vill lita på journalistens och mediets ärlighet. I det här fallet handlade det om seniorreportrar på Newsweek. Det finns mindre trovärdiga källor.

Lägg till det att liknande uppgifter, om annan behandling som bygger på kränkandet av religiösa tabun kunnat bekräftats av militären, kommit fram tidigare (se t ex Washington Post). Var det orimligt att i det läget föra vidare uppgifterna? Knappast.

Men för att återvända till Newsweeks trovärdighet. De anklagade USA för att vanhelga koranen, utan att kunna styrka anklagelserna ordentligt. Det är en klar journalistisk miss.

Man trodde förvisso inte okritiskt på obekräftade vittnesmål från fångar (som Göran Greider), men man stödde sig nog för mycket på en enstaka Pentagon-källa. Kanske följde man en hypotes alltför långt utan att pröva den. Kanske var det bara så att man publicerade alltför tidigt, utan att ha letat upp fler bekräftelser. När den ensamma källan nu säger att han kan ha missuppfattat saken, faller storyn, och drar ned tidningens trovärdighet.

Kritiker kan hävda att man aldrig borde skrivit något sådant, på grund av de konsekvenser det fick. Det är en farlig väg att böja sig för möjligheten att ens texter används i galningars agitation. De kan också hävda att anonoyma källor inte ska användas. Det gör det snudd på omöjligt att kritiskt granska.

Men faktum är att man måste styrka så allvarliga anklagelser väldigt väl. Och där brast Newsweek.

Se även:

Dick Erixon - Skrönan om Koranen i toaletten, del I, II, III
Newsweeks ursäkt
Alicio - Medias trovärdighet spolades. Inte koranen
bronenosets - Varumärkesjournalister (om trovärdighet i medierna)
bronenosets - Seymour Hersh (tm)
bronenosets - Rummel: Inför krigscensur (om KMT och journalistik)
The Huffington Post - What Newsweek knew (Roger L Simon)
The Huffington Post - To Roger L Simon: The Rest of the story (Jim Lampley)
DPA - Korankriget i USA
Reason - Yet another reason to cancel that Newsweek sub
Guardian - After week of riots, Newsweek admits it got Qur'an story wrong

Kreationism 2.0

Bild: Barnfilmen D is for dinosaur. Lär dina barn hur Bibeln hänger ihop med dinosaurierna. Bara £6+frakt.

ID Det har varit ganska mycket kreationism på sista tiden. Ett kreationistiskt museum öppnade nyligen, och i Kansas ifrågasätts darwinismen återigen. De senaste månaden har jag dessutom fått några kommentarer från anhängare till "intelligent design" (ID) - ett alternativ till evolutionen - i mina blogginlägg som nämner ID. Kommentarerna går ut på ungefär samma sak som den intervjuade ID-anhängaren framförde i BBC:s trosuppfattningsprogram Sunday förra veckan.

Jag får medge att jag inte läst den bok som två av kommenterarna föreslår att jag ska läsa. Tid är, som bekant, en begränsad resurs. Den bild av boken som jag fått genom Wireds läsvärda artikel om den antievolutionära rörelsen är dock inte så god. ID-idéerna den försöker torgföra tycks inte heller något som har större vetenskaplighet än tidigare seklers teorier om animalisk magnetism. Knappast något som borde läras ut i skolorna.

Se även:

The Panda's Thumb - Ten questions to ask your biology teacher (bemötande av 10 ID-argument)
Rationalisten - Evolution

KI-studien och medielogik

JOURNALISTIK På vetenskapssidan i dagens DN (ej på nätet) finns en längre text om KI-studien om homosexualitet och biologi. Karin Bojs förklarar resultaten, och sätter dem i relation till tidigare studier. Hon gör också något ovanligt. Hon skriver vad studien inte kan belägga:

"Hon [Savic, ansvarig för studien] understryker att resultaten inte säger ett dugg om försökspersonerna är födda med vissa strukturer i hypotalamus eller om deras reaktionsmönster är ett resultat av sexuella erfarenheter."

Den typen av information borde fler artiklar om nya studier innehålla.

Jämför den texten med DN:s första, korta artikel på nyhetssidan, som i princip bara fick utrymme för ett referat av studiens resultat. Redigeraren drog sedan slutsatsen "Biologi bakom homosexualitet" i rubriksättningen, och den vetenskapliga debatten var avslutad.

Där tidningsläsaren ofta vill ha en snabb, enkel och definitiv slutsats på området, talar rapporter ofta om begränsningar i extern validitet (ung. generaliserbarhet), nödvändiga förutsättningar och andra caveats för resultaten. Sådant som kräver goda förkunskaper för att journalisten inte ska antyda att studien svarar på frågor som den inte berör. Och sådant som kräver utrymme.

Jag vet inte vilka slutsatser folk drar av själva nyheten om feromoner och homosexualitet. Men det första jag kommer att tänka på när jag läser om studien, är vilka problem en slarvig förenkling av resultat som dessa kan skapa, och hur viktigt det är med kvalificerad vetenskapsjournalistik. För att göra den nödvändiga förenklingen av forskningsresultaten, måste man förstå på ett ungefär vilka fakta man kan bortse ifrån.

Vilka övergav valsegraren Labour?

VAL05 I Today Programme dagen efter valet talade man om "A very odd result in many ways". Kända labouraktivister såg ut "as if someone had run down their favourite cat or something", trots (New) Labours historiska tredje mandatperiod. Partiets väljarstöd hade minskat, och såväl tories som lib dems var på frammarsch. Hur? David Cowling på BBC har sammanställt opinionsundersökningarnas bild av partiernas stöd i olika väljargrupper. Läsvärt.

Seminarietips: Reklamens makt

TIPS Onsdagen innan bloggforum håller SNS seminariet Reklamens makt över medierna. Kostar 150-200kr inklusive Karl-Erik Gustafssons bok på temat. Av projektansökan att döma, verkar det lovande (och det säger jag inte bara för att de tycks understryka hur viktigt det är med såväl public service-medier som kommersiella).

Gissningsvis blir det hela riktigt intressant. För den som är i Stockholm då, det vill säga.

SSU och matpriserna

KONKURRENS När en del ungdomsförbund firar Europadagen demonstrerar andra mot lägre matpriser. Från SSU:s hemsida:

"När fokus ligger på lågpris så hindrar det utvecklingen av de produkter som tillverkas i industrin. Detta leder i sin tur till att jobben hotas, säger Livs andre ordförande Hans-Olof Nilsson"

Nog för att det kan finnas andra saker man kan välja att gå efter än priset när man handlar mat. Men det blir lite absurt när regeringspartiets ungdomsförbund - tillsammans med Livsmedelsarbetarnas förbund - de facto demonstrerar mot sänkta matpriser. Som Konkurrensverket skriver om lågpriskonkurrensen:

Genom att förlägga en stor del av inköpen till lågprisbutiker kan [en tvåbarnsfamilj] göra en besparing på 2 000–3 000 kronor om året.

Kedjorna satsar allt mer på egna varumärken vilket beror på hårdare konkurrens och en vilja att profilera den egna kedjan. Om konkurrensen bibehålls kan konsumenterna gynnas av denna utveckling genom lägre priser.

(ur Konkurrensnytt 5/04)

Se även:

Konkurrensverket - Konsumenterna, matpriserna och konkurrensen (rapport 2004:2)

Valet märktes knappt

VALSYSTEM Don't we matter, frågar Guardian-reportern Liane Katz lite uppgivet. Hennes valkrets Islington North är alldeles för säker, berättar hon på Guardian Election2005-log:

"Where I live, this election is invisible. Not a single leaflet has dropped through the letterbox with the pizza flyers and council tax circulars, and no one's been round to canvass. Apart from some bright orange Lib Dem diamonds lining a leafy street in Highbury, I haven't seen one election poster or placard on my journey to work either."

Varför bry sig att kampanja i de säkra valkretsarna, när slaget står i marginal constituencies?

Enmansvalkretsar ger förvisso medborgarna en tydlig lokal representant (som det beskrevs i Godmorgon Världen förra veckan). Och visst har Erixon och Sömnlösa nätter en poäng i att de flesta valsystem har proportionalitetsbrister - partier i vågmästarställning som mp (eller Lib dems under en kort period i UK) kan få ett överdrivet stort inflytande. Som Pär Nuder sade i sin argumentation för majoritetsval, ger systemet tydligare ansvarsutkrävande.

Samtidigt påpekar Carsten Anckar i SNS-boken "Effekter av valsystem" att det svenska valsystemet faktiskt ger ganska stor regeringsstabilitet, och god representativitet. Och majoritetsvalets fördelar måste vägas mot att en stor minoritets röster i valkretsarna kastas bort. Skillnaden mellan Lib dems och Labours röstandelar är 13.2%, men i parlamentet skiljer det med 294 parlamentariker. Var en väljare bor får ett enormt inflytande på hur stor vikt hans röst får.

Majoritetsvalsystemet har skapat grogrund för sidor som Tacticalvoter.net, där folk byter röster mellan valkretsarna för att minimera antalet tories i parlamentet. Ett annat alternativ för de som sätter torymotstånd framför ideologiskt val har varit taktiskt röstande ("med klädnypa på näsan") utan garantier för att någon kommer matcha deras röst i en annan valkrets. Ganska smart, men väl ett slöseri med tid och energi.

Man ska kanske inte avvisa majoritetsval helt, men den låga representativiteten är långtifrån bara - som Erixon hävdar - "fördomar". Det finns goda skäl för Grundlagsutredningen att säga nej till majoritetsvalssystem i enmansvalkretsar.

Se även:

Make my vote count campaign
bronenosets - Nytt valsystem i USA (CO)?
Polly Toynbee i Guardian - Off with our nose-pegs (via perfect.co.uk)
Guardian Election2005 - Don't let your candidates go AWOL
BBC News - Is the voting system fair?

Regeringen svänger om globala skatter

BESKATTNING Idag avvisade Göran Persson globala skatter (på bl a flygbiljetter) och talade istället för frihandel. Ett välkommet besked, med tanke på att biståndsministern stött sådana förslag vid såväl Världsbankens förra toppmöte som Attacs årsmöte.

Det den fattiga världen behöver är mer frihandel, vettigt bistånd, demokrati, skuldavskrivningar och hjälp att bygga upp institutioner. Inte politiska gester i form av skatter som kan bli kontraproduktiva. Göran Persson har just svängt regeringen i rätt riktning i den sista frågan. Bravo.

[via Rationalisten]

Se även:

bronenosets - Rökridåer från Chirac
Attac-bloggen - Persson tror inte på global beskattning
GP-debatt - Föråldrade argument bakom nej till global skatt (v, mp, Attac)

EU-bläckfisken och andra valfilmer

VAL05 "On a serious newsday, thank goodness for the UK Independence party", skriver Helen Rumbelow på The Times valblogg. Det numera decimerade anti-EU-, anti-invandring, pro-högre pensioner och glada barn-partiets propagandafilm [WMV] är onekligen ganska rolig med sin EU-jättebläckfisk.

Ännu roligare är att partiet tar sig själva på allvar.

Ska man sammanfatta något av de andra partier i en valfilm, är Channel 4:s kampanjfilm för de konservativa överlägset bäst. Channel 4 har låtit göra filmer för partierna "som de skulle vilja göra dem", och tory-filmen är perfekt. Filmiskt bra, propagandamässigt bra, och en lagom syrlig kommentar till partiets valkampanj (som DN tyvärr gjorde rättvisa i dagens sågning). Väl i klass med Child's pay.

Valfilmer (PEBs) i urval:

Channel 4 - Clean me (tories).
Channel 4 - Waking up (labour). En stackars väljare vaknar och märker att hon valt en tory (som påminner starkt om Wallace i Wallace & Gromit) som sängkamrat för de kommande åren.
Channel 4 - Safe hands (lib dems). Tories och labour käbblar, medan en stackars hemlös behöver hjälp. Kunde varit bra, om den var 3 minuter kortare.
Tories - Take that look off your face. [WMV] Blairs löften kontrasteras mot (konservativa) tidningsrubriker.
Labour - Memories [RM]. Smutskastning som skyller bl a 80-talets konflikter Thatcher-NUM på Michael Howard.
Labour - The NHS [RM]. Om The National Health Service och tories sjukvårdsförslag.
Lib dems - The boy who cried wolf. [WMV] WMD.

ABF:s roller

SAP Dagens PR-miss för den socialdemokratiska mediebilden kommer från förre partisekreteraren Lars Stjernqvist. Ur Linköpings Tidning:

ABF Östergötland ska vara en plats för frispråkighet. En plats där politiker kan samlas och föra goda politiska samtal. Det säger Lars Stjernkvist, nyvald ordförande för ABF Östergötland. [---]

- ABF ska vårda sitt arv med studiecirklar, men jag tror också att man måste utvecklas. Jag tycker att ABF ska bli en plats där politiker träffas och utbyter åsikter. Det ska vara högt i tak. Man ska kunna ge och ta.

- Helt enkelt en plats där makthavare i Östergötland träffas och ventilerar sina åsikter. Vi debatterar och munhuggs i media, men vi behöver en plats där media inte är inblandad. Den platsen bör ABF kunna skapa, säger Lars Stjernkvist.

Inget ont om idén som sådan - studiecirklarna kan behöva kompletteras (och en del annan ABF-verksamhet kan vara klart intressant, om än obalanserad).

Men som symbolhandling - för det är sådana som räknas - kan det knappast vara ett klokt drag. Man sätter inte direkt stopp för den kritik som handlar om att SAP svikit ideal och blivit ett maktparti, genom att öppet omdefiniera folkrörelseladdade Arbetarnas Bildningsförbund till ett ställe för makthavare att umgås. Tur för Stjernqvist att han inte lyckades få ut sitt budskap.

Klintbergare på 1:a maj

RESEARCH Badtunnan i Högfors har börjat få mytiska proportioner och leva sitt eget liv. Den blev snabbt en symbol för spin och symbolhandlingar. I år togs den t o m upp i utbildningsministerns 1:a maj-tal:

"Ända sedan de trängde ihop sig i Mauds badtunna har de ägnat sig åt att försöka få folk att glömma hur deras politiska alternativ ser ut. Valet nästa år kommer precis som vanligt att handla om i vilken politisk riktning vi vill att Sverige ska utvecklas. Politik är inte samma sak som att driva en reklamkampanj. Politik är att ta ansvar och hantera svåra frågor. Det räcker inte att sitta och se glad ut i en badtunna!"

Lite roligt sagt, och det inte bara för att i princip det enda regering och opposition är ense om är att det finns två alternativ i valet -06. För den mytiska badtunnan kom aldrig till användning.

På östfronten intet nytt

PUTIN I måndags höll Putin sitt tal till nationen, och talade där bland annat om att "civilisera centralasien". Samma dag rapporterade Moscow Times om helgens rysk-vitryska toppmöte, där president Lukasjenko berömde Rysslands reaktion på Condoleezza Rices uttalanden:

"As president of Belarus, I want to thank you, Vladimir Vladimirovich, and comrade Sergei Lavrov for the huge support you are giving us at a difficult time for us in our history as a sovereign and independent nation," Lukashenko said.

Det är i det ljuset man ska se Putins tal om "demokrati i Rysslands egen takt", och hans utrikespolitiska ambitioner för ett starkt Ryssland. Putins demokratiska reflexer är kanske inte de bästa, utrikespolitiskt eller inrikespolitiskt. Som UI:s Ebba Sävborg skriver:

Under sina drygt fem år på presidentposten har han målmedvetet samlat alltmer makt i sina egna händer och förvandlat tidigare motvikter mot Kremls maktfullkomlighet - de fria massmedierna, de folkvalda guvernörerna, oppositionen i duman och framgångsrika affärsmän - till räddhågade och spaka jasägare.

Det är inte så att opposition saknas helt - Sävborg påpekar att Putins ställning försvagats efter "babusjka-revolutionen" som följde på klumpigt genomförda sociala reformer (ett tag talade en av sparkade premiärministern Kasjanov t o m om att ställa upp i val). Men den är svag. Och med de nya valreformerna, och de kraftigt kringskurna fria massmedierna lär de inte ha det lätt.

Man ska inte förringa den politiska viljan att minska korruptionen - Putin har genomfört en förenkling av skattesystemet, tullarna, och småföretagens besök av inspektörer av olika slag har minskat under Putins år vid makten. Men det har skett långsamt, och samtidigt som ett mer auktoritärt kreml centraliserat makten. F d militärer och säkerhetstjänstemän anses ha fått allt större inflytande inom staten (se diagram).

Frågan är varför någon blev förvånad när Putin talade om "demokrati i Rysslands egen takt" och uttryckte sovjetnostalgi. Gärna demokrati, men först rejäl stabilitet.

Se även:

Guardian-ledare - Putin's way (050426)
DN huvudledare - Putins Ryssland på farliga vägar (050427)
Per Ericsson i SvD - Putin blidkar alla och ingen (050426)
IHT - Putin assails 'terrorizing' business (050426)
Guardian - Putin bangs drum for Russia's civilising mission (050426)
BBC - Putin deplores collapse of USSR (050426)
Ebba Sävborg, UI Utrikesanalys 11/04 - Putinologi - framtidens forskningsfält?
Pravda.ru - Putin promises bright stable future for Russia in State of the Nation address

Redan de gamla grekerna

SPECTATORBRÅKET När jag läste Stefan Jonssons artikel om Stockholm Spectator slogs jag av den jämförelse han använde.

"Metoderna är av gammalt märke. Redan Platon beskrev dem: demagogen är insmickrande mot sina åhörare och föraktfull mot motståndaren. Hans mål är inflytande och makt. Vinner demagogen folkets öra står tyranniet om hörnet, varnade Platon.

Fast det medium där SS [sic!] tillämpar sina metoder är nytt: på internet står demagogen utan den offentlighet han behöver för att utöva makt. Sambandet mellan det manipulerande ordet och den förtryckande makten, mellan demagogi och tyranni, är inte lika självklart i digitala medier som på Platons agora."

Det är en intressant jämförelse, med tanke på att antidemokraten Platon inte ville släppa in vem som helst på agoran. Man ska inte dra alltför stora växlar på det, men det var ett lite roande retoriskt misstag.

Jag tror att Jonsson har rätt i att Spectator vill "rycka det intellektuella intiativet ur händerna på fienden". De tycker att medierna är vänstervinklade, och påpekar det. Men betyder det att de är del av en stor konspiration, eller att tidningar som DN bör låta bli att ta deras (seriösa) kritik på allvar? Om man bortser från återkommande överdrifter i retoriken (såsom det resistant strain of anti-Americanism som sägs florera på SVT), har Spectator ofta poänger i sin mediekritik. Och det bör tas på allvar. I avsaknad av en journalistisk vakthund har USA-bilden - som Cecilia Uddén påpekat - blivit lätt svart-vit.

Se även:

McCormac och Moynihan i Expressen - DN behöver oss
Alicio i underlandet: Stockholm Spectator bemöter DN Kultur
Flykten från ankdammen: Jonssons metoder
Kurt Lundgren - Bloggen Spectator en påle i DN:s dödkött
Det progressiva USA: DN om bloggar
Spectator Stambord - We knew it couldn't last
johannorberg.net - Stockholm Spectacle

The Sun stödjer Blair

VAL05 Så steg den röda röken upp ur skorstenen som monterats på huset där The Suns chefer samlats för att besluta vem tidningen ska stödja i valet 2005.

Inte riktigt så viktigt som påvevalet. Bara nästan.

The Sun är kanske inte den mest journalistiskt framstående eller djuplodande tidningen. Men den anses ha ett väldigt stort inflytande med sin högst partiska rapportering. Labours valstrateger medger att tidningens stöd i valet 1997 spelade en viktig roll i New Labours framgångar.

De konservativa ligger redan en bit efter Labour i opinionsundersökningarna. Och nu har Murdochs The Sun alltså återigen ställt sig på Blairs sida. Det kan inte vara roligt att vara Tory.

[nyhet via Guardian Election2005 blog]

UK-valet: En manipulerad bild säger...

Förra veckan avslöjades det att brittiske parlamentskandidaten Ed Watts manipulerat en bild där han kämpar för en asylsökande, för att den skulle passa dagens mindre generösa budskap i en av valets viktigaste frågor.

En manipulerad bild säger mer än tusen ord, eller hur var det?

Apoteksanställda och monopolet

APOTEKET Vad tycker de apoteksanställda egentligen om apoteksmonopolet? Igår kunde man höra att "Apoteksanställdas förbund" menade att "Läkemedel i handeln fara för patienter", vilket av flera (däribland HAX) uppfattade som att apotekarfacken ville behålla monopolet:

"Nej, det här handlar bara om ett snävt särintresse. De apoteksanställda vill inte mista arbetstillfällen till ICA, Konsum och Åhléns. Om det blir bättre eller sämre för oss medborgare - det struntar de egentligen i."

Problemet är att facket som uttalar sig faktiskt vill avskaffa Apotekets monopol. Medan TCO-anslutna Farmaciförbundet (med ca 7000 medlemmar) vill behålla monopolet, verkar SACO-anslutna Farmacevtförbundet (ca 7400 medlemmar) "för fler arbetsgivare på apotekssidan".

Men varför då utspelet? Läser man vad Farmacevtförbundet säger, utan nyhetsjournalistens behov av dramatisering, framträder en annan bild. Nämligen att regeringen av någon anledning inte förberett inför möjligheten att apoteksmonopolet avskaffas.

vilka regler som ska gälla och vilken övervakning och kontroll, det har varken handeln eller Farmacevtförbundet fått några besked om.

Det kan göra att kunderna får vänta ännu längre på att få köpa huvudvärkstabletter på ICA. Med tanke på att läkemedelsberoende är ett större problem än något okynnesbandagerande (som HAX talar om), är det dessutom allvarligt ur säkerhetssynpunkt.

Och det var väl vad "Apoteksanställdas förbund" (som SR kallade dem) sade. Att klaga på det största farmacevtfacket för det här utspelet, är något av att skjuta budbäraren.

Se även:

bronenosets - Svår jämförelse
bronenosets - Staten säljer tandkräm
SvD - Regellöst tillstånd om monopolet faller (8/10 2004 [sic])

Datorspel bra för barn (FHI)

DATORSPEL Idag presenterade statliga Folkhälsoinstitutet en forskningsöversikt om datorspel som lär förvåna vissa:

"Genomgången ger starkt stöd för att datorspelande ger positiva effekter på spatiala förmågor och på reaktionstid. De spatiala förmågorna betraktas traditionellt som en av de viktigaste delarna i vår intelligens. Studierna ger begränsat stöd för att spelande leder till val av aggressiva leksaker men det är oklart hur detta bäst tolkas eftersom studierna inte ger något stöd för samband mellan spelande och aggressiva känslor, tankar eller beteenden trots att dessa utfall är väl studerade. De två longitudinella studierna av datorspelandets effekter på övervikt ger inte stöd för ett sådant samband."

Undrar vad Fair Play har att säga om saken.

Se även:

bronenosets - 129 storspelare blev 40 000
Copyriot - Fair Play och moralpaniken (del I)
Rasmus Fleischer - Fair Play och moralpaniken (Eudoxa rapportserie nr 6)

+270% matmoms?

LOBBYING Momsen kan sänkas till 22%, kunde man läsa förra veckan.

- Det vore en riktig knytnäve i magen på länets största och mest framgångsrika bransch, säger länsturistchefen Håkan Hising.

Vid första anblicken kan det förslag om sänkt moms som läckt ut från momsutredningen låta som en populär reform. Men som länsturistchefen i Jämtland visar ovan, kan det möta starkt motstånd. Anledningen? Differentierade momssatser.

Det tog tre år för Förläggareföreningen och PR-byrån Springtime att få bokmomsen sänkt till 6%. När det nu är genomfört, lär det inte bli lätt att ändra. Detsamma gäller andra, ännu starkare intressen. En gemensam momssats innebär nämligen ganska stora förändringar. En sammanfattning:

• Matmomsen (stödd av LRF, Dagens Handel och Handelsanställdas förbund) +80%
  
• Turismmomsen (stödd av Svensk Turism) +270%
  
• Bokmomsen (Förläggareföreningen, Författarförbundet) +270%
  
• Tidningsmomsen (TU, SJF) +270%
  
  Hade vänt på siffrorna förut. Därav rubriken

Och så vidare. Varje kvällstidning kan räkna ut hur momshöjningen slår (använd Konsumentverkets Budgetkalkylator för att räkna ut hur mycket dyrare maten blir för genomsnittsfamiljen i din läsekrets), och varje intressegrupp kommer bygga allianser mot förslaget. Resultatet blir en enorm tröghet.

Kanske är det bra i vissa fall. När jag läser om teatrarnas situation ser jag att en momshöjning nog kan vara väldigt tuff för kultursektorn. Men i stort gör trögheten att man missar förändringar som leder bort från dagens särbehandling av olika slags varor och tjänster (varför 12% moms på hämtmat och 25% på restaurangmat?).

Jag misstänker faktiskt att det är svårare att införa en enhetlig moms än att införa platt inkomstskatt. Momsutredningen kommer nog lägga fram något annat av sina tre alternativ.

Se även:

Statskontoret - Remissvar på SOU 2002:74
Federley - Spännande i CUF

Veckans citat

ULVSKOG DN-journalisten Knut Kainz Rognerud fick inte bara Guldspaden för grävjobbet om Anna Johansson-Visborgs stiftelse, han har fått utstå en del s-kritik om kampanjjournalistik också. I veckans Journalisten återges hur han inför församlade grävande journalister berättade hur han fick uppslaget till grävjobbet:

”Det började med att Sten Nordin, oppositionsborgarrådet, ringde och sade att han hade en bra grej. Han bjöd på lunch och middag och kom hem till mig på kvällen någon dag senare. Vi känner ju varandra sedan MUF-tiden…”
En kompakt tystnad lade sig över lokalen och ett antal reportrar såg ut att börja leta efter mobilnumret till Marita Ulvskog, när Rognerud, med ett snett leende, sade ”äh, sorry, jag kunde inte låta bli”.

METAKOMMENTAR För tillfället är jag lite upptagen, men jag återkommer snart med kommentarer och studier. bronenosets lever vidare.

Telia och porren

NYHETER Reklamknepet fungerade. Boken "Porr" uppmärksammades, och nu uttalar sig kristdemokrater, Centerkvinnorna och Marita Ulvskog mot Telia. Och allt detta för att Telia säljer internetabonnemang.

Igår tog Rapport upp en ny bok som "avslöjar" att Telia tjänar pengar på att kunderna besöker porrsidor. Aftonbladet och Expressen hakade på. I SVT rasar Margita Ulvskog:

- Staten ska naturligtvis inte kunna vara storägare i ett bolag som inte gör väldigt kraftfulla insatser för att komma bort från porren på nätet

Problemet är bara att anklagelserna tycks gälla att Telia inte censurerar användarnas surfande. Beräkningen av hur mycket Telia tjänar på porr tycks nämligen baseras på omsättningen av Telias internettjänster (vanliga abonnemang etc., inte inkomster från 071-nummer el dyl).

Expressen sammanfattar det hela väl:

Omkring 20 procent av allt surfande på nätet är efter porr och närmare 45 procent av alla nedladdningar som görs är av pornografiskt material. Det visar undersökningar gjorda i USA.
      [ ... ]
Resultatet är slående: Om man utgår från att svenskar konsumerar lika mycket porr som amerikaner över nätet tjänade Telia Sonera 1,6 miljarder kronor under 2003 på porr.
      [ ... ]
- Telia skulle kunna stoppa porrsurfandet, men de vill inte. Det vore att begå ekonomiskt självmord, säger [Mattias Andersson, författare till den nylanserade boken "Porr"].

Notera att Rapports 1.6 miljarder kronor i omsättning nu blivit 1.6 miljarder kronor i vinst.

Dessa 1.6 miljarder kronor i omsättning baserar sig på beräkningen att 20% av all trafik är porr. Det är självklart enormt svårt att säga om den siffran stämmer eller inte. Men om vi antar att 20% av all trafik är porr, betyder det då att 20% av Telias omsättning från internettjänster (t.ex. försäljning av ADSL-abonnemang med fast kostnad) kommer från porr? Beräkningarna tycks förutsätta det. 1.6 miljarder kronor är ca 20% av de 7895 MSEK som Telia omsatte på området Internet och datatjänster år 2003 (se s6 i årsrapporten).

Siffran 1.6 miljarder kronor återkommer sedan i en skriftlig fråga från Centerkvinnornas ordförande till Thomas Östros. Här drar man även in människohandel i retoriken:

Beräkningar visar att Telia 2003 tjänade 1.6 miljarder på porr, antaget att 20 % av alla nedladdningar från Internet är porr.

Handel med kvinnor och barn för sexuella ändamål, är mer lönsamt än att handla med vapen och narkotika. Men svenska staten ska inte vara en av dem som tjänar pengar på att människor utnyttjas sexuellt.

Vad avser Näringsministern göra för att via sitt ägaransvar i statliga bolag inte vara en del av den sexuella exploateringen av kvinnor och barn?

Liknande frågor kom, som vi såg ovan, från partisekreterare Marita Ulvskog (s).

Om Telia uppmuntrar till porrsurfande kan man självklart ha synpunkter. Om de är inblandade i SMS-sex-tjänster (som Expressen-artikeln antyder) kan man ha synpunkter. Här verkar det dock som att Telia tjänar pengar på att folk köper internetabonnemang, och att användarna ibland väljer att besöka porrsidor.

Ska man skuldbelägga Telia för att de tjänar på porrsurfande, handlar det alltså om att klaga på att de inte förbjuder kunderna att surfa på legala (och illegala) porrsidor. Det är en oroande utveckling som syntes senast i barnporrdebatten, och som är ungefär som att skuldbelägga Posten när de inte slänger bort tidningar från avsändare de tror kan vara omoraliska. Om staten ska ta ett "ägaransvar" för detta, handlar det om att en av Sveriges största internetleverantörer ska (försöka) filtrera vad kunderna får se.

Inte så dåligt resultat, för en boklansering.

TT:s och statens fel?

PRESSFRIHET Idag framförde Rysslands ambassadör protester mot att TT tillåts publicera intervjuer med terrorister. Ambassadören protesterade mot att Sverige

"tillåter att internationella terrorister som Basajev får tala helt fritt och öppet i svenska massmedier"

Från Moskva talar man inte bara om TT-intervjun, utan tar också med den (uppenbart) bristande säkerheten kring ambassaden, och om större sammanhang. Men utrikesdepartementets uttalande känns ändå lätt oroväckande.

[v. utrikesminister] Chizhov noted the inadmissibility of double standards concerning terrorism and said that of Sweden's commitment to international cooperation in combating this evil Moscow was going to judge by practical actions.

Detta klagomål kom fram tidigare, när Sveriges ambassadör kallades upp till ryska UD för att bland annat få höra ryska regeringens synpunkter på vad ett (sedan ca 60 år) fristående medieföretag publicerar.

Hans uttalande efter mötet är värt att citera:

"There is no link between freedom of the press and terrorism. In Sweden you can interview ambassadors and terrorists. Freedom of information is a fundamental aspect of Swedish society and way of life."

- Ambassadör Johan Molander, i The Moscow Times

Se även:
Ryska utrikesministeriets uttalande [EN | RY]
subjektiv.se: Global idioti.
dibbuk.se: "Global intifada" väcker schablonerna

Dagens slarvigaste skrivning

LO-SAP

"Men det är tråkigt att läsa att du känner dig som mindre värd för att du inte Socialdemokrat, facket ska företräda alla medlemmar. Samtidigt har varje medlem också ett ansvar att verka för organisationens bästa."

- Wanja Lundby-Wedin svarar en folkpartistisk LO-medlem som inte känner sig välkommen i sitt fack. Min kursivering

Jag tror inte att det är något annat än en väldigt slarvig övergång till talet om facklig-politisk samverkan. Men nog är det ganska talande.

Med rätt att göra sig till

KONSUMTION I senaste numret av vänstertidningen arena skriver Expressens kulturchef Per Svensson om köpcentra och dockor. Och om hur underskattad konsumtionen, och överskattad äktheten är.

"I sin senaste roman Tjuvarnas marknad öser Jan Guillou underhållande hån över nyrika direktörer som köpt sig standardiserade statushem och vräkiga vinkällare. Skryt måste komma inifrån, förstår man. Guillous förakt är den födde aristokratens förakt för uppkomlingen, han som låtsas vara något annat och finare än han är.
Man ska vara sig själv, brukar det heta. Det är ett konservativt krav."

Ibland känns det som om det blir för mycket. Man behöver inte tycka att barnen ska nöja sig med att leka med kottar (som barn, enligt myten, nöjde sig med på den gamla goda tiden), för att tycka att den butik för dockaccessoarer Svensson beskriver känns lite märklig, för att inte säga onödig.

Men i grund och botten har han rätt; Äktheten är överskattad. Och poängen med den mesta "onödig" konsumtion märker man först när man inte har möjlighet till den. Svensson skriver att asketismens förhållande till den politiska radikalismen inte borde vara okomplicerat. Det har han rätt i.

Ha AMS-kakan och äta den

ARBETSLÖSHET LO slår undan Perssons fötter, skriver Henrik Brors i dagens DN. Regeringen talar om 5.5% öppen arbetslöshet, samtidigt som budskapet från LO är att man bör tala om de som är arbetsföra men saknar arbete. Som LO-ekonomen Hans Karlsson säger i en DI-intervju:

"Om man räknar in dem har vi en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent. Det handlar om människor som är fullt arbetsföra, men som går på sjukpenning eller förtidspension"

Detta är, som Brors antyder, politiskt intressant. Särskilt som Karlsson ger ett ganska rakt (och väldigt svårgenomfört) förslag till lösning:

Vad som fattas är jobb, riktiga jobb, det räcker inte med åtgärder.

Frågan är bara hur det som tycks bli årets LO-budskap går ihop med den traditionella inställningen till AMS-åtgärder. Samma dag som Wanja Lundby-Wedin skrev DN-debattare om arbetslösheten och att minska sjukskrivningarna, uttalade sig chefekonomen Dan Andersson i ekonomidelen:

Jag slår vad om en flaska Ramlösa att den öppna arbetslösheten kan pressas ner till 3 procent. Då måste man höja lönebidragen, skapa fler reträttjobb för dem som inte orkar gå för fullt och sluta upp med politiska hyss som friåret. LO vill att 145.000 personer ska omfattas av Ams-åtgärder.

Ryktena om Ams-vägens död lär vara högst överdrivna.

Låt högskolorna bestämma

SKOLA För att motverka taktikläsningen vill regeringen ge betyg i språkkurser större betydelse än andra i antagningen till högskolan. Egentligen borde man applådera förslaget som ett steg i rätt riktning. Men risken är att regeringen stannar vid att vikta betygen som ett ingenjörsmässigt sätt att få elever att välja språk, istället för att ta tag i problemet.

Det finns många som sett problemet med taktikläsning. Folkpartiet föreslog, mitt bland riktigt vettiga krav, att man borde minska valfriheten:

Ämnesblocken "valbara kurser" och "individuellt val" reduceras kraftigt på de studieförberedande programmen. Den tid som på det sättet frigörs avsätts i stället till mer tid för i första hand främmande språk, naturvetenskap, historia och i vissa fall idrott.

Men problemet är att det inte är orimligt att elever har valfrihet att läsa estetisk verksamhet, fotografi, eller programmering och ryska. Problemet är att alla betyg väger lika tungt när eleven söker vidare.

Regeringens tillträdesutredare ville begränsa användningen av betyg, och ge extrapoäng åt de elever som läst "meritämnen" som passade in på typen av utbildning som eleven valt. Problemet med den lösningen är bland mycket annat att det inte tar hänsyn till hur bra någon klarat meritämnena, och att den inte låter högskolorna ställa krav på att exv. en franskstuderande måste ha haft VG i Franska 3 på gymnasiet (något som skulle vara möjligt med Folkpartiets förslag).

Varför inte låta högskolorna välja? Gissningsvis känner de själva sina utbildningar ganska väl, och vet vilka ämnen som ska prioriteras i antagningen (om inte har HSV en ganska omfattande forskning om prognosvärden). En utbildning i teknisk fysik kan då gynna elever med bra betyg i vissa ämnen, medan kulturvetarlinjen premierar andra. Det gör att de kan ställa upp antagningskrav som talar om vad som krävs för att klara utbildningen. Och med allra största säkerhet kommer det vara få blivande studenter som tjänar på att välja taktikvälja kurser som "Mumsig mat i mysig miljö".

Se även:

JKL Blog: En märklig morot

Makt utan ansvar i skolan

ANSVAR Igår beslutades det (de facto) att Stockholms skolor ska få majoritet i skolornas styrelser. Det är ett av dessa förslag som kan låta tilltalande till en början, men det innehåller fler falluckor än man kan ana.

Det finns fler problem än risken för att en rektor bara på pappret låter eleverna vara med och bestämma, eller att de elever som väljs egentligen inte representerar elevkåren så väl (min ovetenskapliga erfarenhet är att striden om elevkårsposter kanske inte alltid engagerar så mycket). Det handlar om respekt för lärarna och ansvarsutkrävande.

Jan Björklund (fp), mediemässig som alltid, har en klar poäng i sin kommentar till förslaget:

- Ingen skulle komma på tanken att medicinska beslut ska fattas genom omröstning bland patienterna. Men när det gäller skolan verkar det som lärarnas professionella kunskaper kan kastas bort hur som helst.

Det är kanske lite hårdraget - som Björklund säger i en annan kommentar, bör elever faktiskt få inflytande över sin skolsituation - men i grund och botten stämmer det.

Som statsvetaren Lars Nord påpekar, finns det också legitimitetsproblem inbyggt i tanken om att elever får beslutsmakt i offentliga skolor, där politikerna delegerat ansvar till en (förhoppningsvis) duktig tjänsteman. Nords resonemang bör kanske inte dras till sin spets, men när det handlar om att påtvinga skolor - friskolor eller offentliga - ett styrelseskick som drar in korporativa intressen och gör ansvarsförhållandena mer otydliga, bör man vara försiktig.

Sammanblandningen av demokratiska val, korporativ elevkårsrepresentation och lärares ansvar kan kanske kan vara rolig att studera för oss statsvetarstudenter. Men det kan knappast vara den erfarenhet av demokrati som (s) i Stockholm vill ge.

Se även:

Rationalisten: Elevstyrning i Stockholms skolor